Dagordning möte 20 april

Vi träffas kl 9.30-14.30 i 3A340

På dagens program står att vi ska utvärdera läsåret och dess fokus på genrepedagogik. För det använder vi främst GLUT och tankekartorna vi gjorde första träffen. Mallen för GLUT och närmare instruktioner skickas på mail.

Jag har många spaningar från mitt möte på skolverket sist, men naturligtvis är alla välkomna att bidra -precis som vanligt. Det jag vill prata om är Läslyft, NCS utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare, det nya bedömningsstödet i svenska och svenska för andraspråk 1-3, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt samarbete SOLiV -forskning och forskare.

Hur vi går vidare nästa läsår behöver vi också prata oss samman kring.

Väl mött!

Högre seminarium CSL

Välkommen till högre seminarium i CSL, torsdagen den 26 mars, 15.00-17.00 i 12A522.  Vid seminariet presenterar Maria Larsson, licenciand i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet och Högskolan Dalarna, samt Camilla Grönvall, doktorand i svenska språket, Karlstads universitet och Göteborgs universitet sina avhandlingsprojekt. Textunderlag finns. Hör av dig till Christina.Olin-Scheller@kau.se så vidarebefordrar jag det. Anmäl dig också till samma adress, senast tisdagen den 24 mars.

Mer pengar till läslyftet

Regeringen tillför mer pengar till Läslyftet. I morgon torsdag fattar den beslut om en ändring i Skolverkets regleringsbrev som innebär att satsningen tillförs 25 miljoner kronor, en dubblering jämfört med tidigare.

Förra veckan kom siffror som visade att intresset från huvudmän att delta i Läslyftet vida överträffade projektets budget. Huvudmännen sökte bidrag för nästan 20.000 lärare, men pengarna räckte bara till cirka 4.400. Den siffran kommer nu att stiga till omkring 9.000 lärare, enligt Skolverket.

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/03/11/laslyftet-tillfors-dubbelt-sa-mycket-pengar

Forskare och lärare tillsammans

Forskning om undervisningens verklighet måste bedrivas tillsammans med – och inte på – lärarna. När lärarnas tysta kunskap generaliseras och görs tillgänglig för alla skapas oanade möjligheter för hela yrkeskåren, skriver professor Pernilla Nilsson.

Skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att lärares praktik ska grundas i forskning och vetenskap. Men akademisk forskning om undervisning och lärande har av tradition haft en relativt liten påverkan på praktiken. En förklaring kan vara att lärare upplever en skillnad mellan den vetenskapliga kunskapen och det sammanhang kunskapen ska tillämpas i. Forskningen belyser dessutom inte alltid de frågor som lärare arbetar med i vardagen. Akademisk forskning har också en tendens att hitta teoretiska lösningar på ”undervisningsproblem” vilka inte nödvändigtvis är samma problem som lärare måste lösa för att hitta fungerande klassrumsaktiviteter.

Detta leder i sin tur till det som forskare ibland kallar ett gap mellan teori och praktik. För att överbygga det gapet, men också bygga en skola på vetenskaplig grund, behöver lärare få möjlighet till kompetensutveckling och reflektion. Trots detta visar den internationella studien Talis (The Teaching and Learning International Survey som fokuserar på hur fyra miljoner lärare i 34 länder upplever sin yrkesvardag), att svenska lärare får generellt mindre kompetensutveckling än kollegor i andra länder och sällan får återkoppling från sina skolledare.

http://www.lararnasnyheter.se/forskning/2015/03/08/dags-lyfta-fram-lararnas-tysta-kunskap