CSL-dagen, torsdag 5 juni, 2014

CSL-dagen är en kostnadsfri konferens med didaktisk inriktning för lärarstuderande och lärare på alla
stadier. Ta del av aktuell forskning för läraryrket och knyt kontakter med andra som är verksamma
inom ditt område!

Förmiddagen 9-12: Workshop om bedömning och genomförande av muntliga prov i engelska.
Workshop om sociala medier i undervisningen. Föreläsning om kreativ grammatikundervisning.
OBS! Deltagarantalet är begränsat. Anmäl dig snarst

Eftermiddagen 13-17: Presentationer av aktuell didaktisk forskning med inriktning mot språk,
litteratur och bedömning.

Fortbildningsintyg, för- och eftermiddagskaffe ingår.

Välkommen att delta hela dagen eller under något av passen!
länk anmälan

Nationella läsproven stöder inte betygssättning, menar forskare

Här kommer ytterligare en debattartikel med kritik mot nationella provet. Michael Tengberg granskning gäller årskurs 9 och delprov B, läsning.

Det nationella läsprovet kan inte ge god information om elevernas kunskaper med utgångspunkt i kunskapskraven, skriver Michael Tengberg i en debattartikel. Hans granskning av proven för årskurs nio  (2013–2014) av delprov B, läsa, i svenska visar dels att provinnehållet inte utgår från kursplanen, dels att rättningsmallen går på kontrakurs med hur slutbetyg i ämnet ska sättas.

Tengberg menar att "Uppgifterna i det nationella läsprovet definieras alltså utifrån ett läsprocesschema, som inte förekommer i kursplanen. Därmed kan provet inte hävdas ge god information om elevernas kunskaper med utgångspunkt i kunskapskraven." Vidare skriver han att när de tre delproven sammanvägs till ett provbetyg kan  en elev som får betyget F på ett delprov ändå kan få betyget E, vilket strider mot den princip som gäller vid lärarens betygsättning.

http://www.unt.se/debatt/nationella-lasproven-stoder-inte-betygssattning-3122889.aspx

Nationella proven förvirrar

Äntligen uppmärksammas en problematik som vi diskuterat på våra möten! Nedanstående debattinlägg avse gymnasieskolan, men jag anser att det är högaktuellt även för grundskolan och de nationella proven.  

Vad sägs om ...

" Bedömningen av de nationella proven i svenska och engelska stämmer inte överens med kunskapskraven och kan därför inte användas som betygsunderlag. Det betygssystem vi använder i dag har kunskapskrav som är beskrivna i tre nivåer: A, C och E. Betygen B och D ska bara användas som betyg på hela kurser efter att läraren sammanvägt allt tillgängligt betygsunderlag. De nationella proven i svenska och engelska bedöms dock i sex respektive tio steg. Här används D och B märkligt nog som egna betygsnivåer..."

eller nästan ännu värre ...

"När provdelarna ska sammanvägas till gemensamma provbetyg väntar nya problem. Sammanvägningen fungerar så att en elev som har fått F på ett delprov faktiskt kan få E på provet som helhet, förutsatt att de andra delproven godkänts. En elev som till exempel inte klarar att skriva engelska på en godkänd nivå kan alltså ändå bli godkänd på ett nationellt prov. Ett godkänt kursbetyg kan däremot eleven inte få, eftersom det för det krävs att samtliga kunskapskrav klarats av. Detta är svårförklarat för elever och föräldrar."

... och slutsatsen

"Nationella prov är förstås tänkta att underlätta för oss lärare. Men så länge proven inte konstrueras mer genomtänkt än vad som nu är fallet, så bidrar de mest till förvirring och missförstånd lärare, elever och föräldrar emellan."

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=3A24F1FC0A98FAC76AA9EE9D111674D9.aldo4?cid=25967591&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d3478480

Samarbete runt cirkelmodellen!

En  SVA lärare och en NO samarbetar runt cirkelmodellen. Kolla in!

http://www.ur.se/Produkter/182357-Spraket-bar-kunskapen-Att-identifiera-svarigheter

Intervju Körling

I boken ”Läraren inom mig” skriver Anne-Marie Körling om det som sker mellan lärare, elev och innehåll. Om sådant hon grubblat på, om dilemman, misslyckanden, upptäcker och nyfikenhet. 

Se en intervju .http://urplay.se/Produkter/181214-En-bok-en-forfattare

Ytterligare en halv miljard satsas på Läslyftet

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen att medlen för Läslyftet mer än fördubblas. Totalt handlar det om en halv miljard kronor mer under 2015-2018 och det betyder att omkring 40 000 fler lärare bör kunna delta i fortbildningen.
http://www.regeringen.se/sb/d/18276/a/238365

Dagordning och anmälan 5 maj

Nätverksträff måndag den 5 maj kl 12-16 i rum 3A 340  

Mötet inleds med besök av forskarna Christina Ohlin Scheller och Michael Tengberg som berättar om sin senaste forskning: läsning av argumenterande text.

Vi kommer ägna även resten av tiden till forskning och övriga  "spaningar". Jag vet att bl.a. Grums hade förberett en spaning till förra gången och den ser vi fram emot att få höra om. Jag ber även er övriga att tänka igenom, presentera och ev.  kopiera upp spaningar.

Jag vill även att vi blickar bakåt och funderar kring vilka "lösa trådar" som behöver följas upp framöver av det vi redan gjort. Självklart börjar vi också blicka framåt mot nästa läsår.

Det är viktigt att du anmäler dig via kommentarsfältet nedan senast 17 april så att jag kan se till att så många som möjligt får ta del av Michaels och Ninas forskning.

Väl mött!

Bidrag för läsfrämjande insatser

Kulturrådet har fått ett uppdrag att, tillsammans med Riksidrottsförbundet, ge bidrag för att främja ungas intresse för läsning och litteratur. Bidraget kan sökas av exempelvis kommuner, skolor, förskolor och bibliotek. 

http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/litteratur/Lasframjande-insatser/

Språkutvecklande arbetssätt

Ämnesspråk är nyckeln till elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. På skolverkets hemsida finne ett utvecklingspaket som syftar till att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt/sprakutvecklande-arbetssatt-1.216246