Boka in fredagen den 2 juni!
Årets CSL-dag består av föreläsningar på förmiddagen och workshoppar på eftermiddagen.
Under förmiddagen behandlas multikulturella klassrum, litteracitet för nyanlända och muntliga språkprov. På eftermiddagen finns det två workshoppar om läsning, en för lärare i svenska och en för lärare i engelska. Dessutom finns en workshop med inriktning på bedömarträning av elevers skrivna texter i svenska åk 6.
Program hittar du här och anmälan gör du här.
Visar inlägg med etikett läs- och skrivutveckling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett läs- och skrivutveckling. Visa alla inlägg
måndag 6 mars 2017
måndag 9 maj 2016
STL - Skriva sig till lärande
Pedagog Malmö publicerade idag en intressant artikel om Sollentunas satsning att skriva sig till lärande (STL) och deras resultat.
En forskningsstudie visar att elever som har fått skriva sig till lärande med datorn som skrivverktyg, från årskurs 1, har höjt sina resultat med 19 procentenheter i de nationella proven i svenska och matematik för åk 3. Resultaten visar på större inkludering, en minskad klyfta mellan pojkar och flickor, och att de lägst presterande elever når bättre resultat.
Annika Agélii Genlott förklarar att de i Sollentuna kommun ville koppla samman digital teknik med de nyckelfaktorer som enligt forskning är framgångrikt för elevers lärande. Till exempel tydliga mål och syften för eleverna, synligt lärande, social interaktion, återkoppling och självreflektion.
Det resulterade i STL-modellen (Skriva sig Till Lärande). STL är en vidareutveckling av ASL (Att Skriva sig till Läsning), Trageton 2005/2014. Inspiration har även hämtats från cirkelmodellen inom genrepedagogiken, som utarbetats av Pauline Gibbons (2006/2013).
En forskningsstudie visar att elever som har fått skriva sig till lärande med datorn som skrivverktyg, från årskurs 1, har höjt sina resultat med 19 procentenheter i de nationella proven i svenska och matematik för åk 3. Resultaten visar på större inkludering, en minskad klyfta mellan pojkar och flickor, och att de lägst presterande elever når bättre resultat.
Annika Agélii Genlott förklarar att de i Sollentuna kommun ville koppla samman digital teknik med de nyckelfaktorer som enligt forskning är framgångrikt för elevers lärande. Till exempel tydliga mål och syften för eleverna, synligt lärande, social interaktion, återkoppling och självreflektion.
Det resulterade i STL-modellen (Skriva sig Till Lärande). STL är en vidareutveckling av ASL (Att Skriva sig till Läsning), Trageton 2005/2014. Inspiration har även hämtats från cirkelmodellen inom genrepedagogiken, som utarbetats av Pauline Gibbons (2006/2013).
torsdag 28 april 2016
Adrienne Gear
Adrienne Gear är verksam lärare i Vancouver, Kanada, där hon även arbetar som lärarutbildare och
skolutvecklare. Hennes böcker används av många lärare i Vancouver, British Columbia (BC) för att arbeta strukturerat med strategier för läsförståelse. Hon har nu varit i Sverige och föreläst och hennes föreläsning kan ni se här. Se vilka böcker hon skrivit kan ni göra här.
skolutvecklare. Hennes böcker används av många lärare i Vancouver, British Columbia (BC) för att arbeta strukturerat med strategier för läsförståelse. Hon har nu varit i Sverige och föreläst och hennes föreläsning kan ni se här. Se vilka böcker hon skrivit kan ni göra här.
tisdag 29 oktober 2013
Läraren är den viktigaste framgångsfaktorn
Intervju med Catharina Tjernberg i tidskriften Svenskläraren. Hennes forskning visar att en skicklig lärare som kan omsätta pedagogisk teori i sin undervisning är den viktigaste framgångsfaktorn för läs- och skrivlärande i grundskolan.
http://www.svensklararforeningen.se/viewNavMenu.do?menuID=10&showarticle=true&oid=750
http://www.svensklararforeningen.se/viewNavMenu.do?menuID=10&showarticle=true&oid=750
onsdag 19 juni 2013
torsdag 22 november 2012
Elevers språk-, läs och skrivutveckling
Artikel om konferensen den 7 november vid Karlstads universitet
http://www.kau.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/artiklar/10960
Glappet ska övervinnas
(2012-11-13) | Maria Nilsson
Lärare kallar texter anpassade till eleverna "elevnära". Barnen själva tror att då sitter man nära varandra och läser och riskerar att få både tjej- och killbaciller. Detta är bara ett exempel på elever och lärares olika ämnesförståelse, det så kallade glappet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
