fredag 22 januari 2016

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots stora förändringar i gymnasieskolan med större utbud av både huvudmän och utbildningar, har den sociala strukturen inte förändrats, konstaterar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två saker, dels om hur skolmarknaden växt fram och hur nya huvudmän etablerats och förändrat gymnasieskolan, dels om hur skolmarknaden fungerar socialt. Där blir det riktigt intressant. Jag har studerat registerdata och statistik från olika källor för att få en bild av den sociala strukturen inom skolmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att skolmarknaden förändrat utbudet sett till huvudmän och utbildningar så är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Även om vi fått ett större utbud hänger valet av utbildning ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi. Samtidigt har marknadsmekanismerna ökat komplexiteten. Störst genomslag får marknadsinslagen på skolor med en bred social rekrytering. Skolorna försöker profilera sig och locka med framtida möjligheter på arbetsmarknaden.
– I andra änden har marknaden haft lite inflytande, till exempel vad gäller elitskolorna i Stockholms innerstad. De skolorna vårdar snarare sitt rykte med gamla anor och en bra lärarkår. De har stora resurser och är rädda om sitt kulturella kapital. De rekryterar framför allt elever från resursstarka familjer med högre positioner i samhället. För dessa elever är inte gymnasieskolan det som avgör vilket yrke man ska ha och en aktiv profilering och marknadsföring skulle snarare underminera dessa skolors rykte.
http://www.skolporten.se/forskning/intervju/126831/

Elever bemöts olika utifrån etnicitet och bakgrund

I skolan är färgblindhet den rådande ideologin. Men hudfärg spelar roll, visar Osa Lundberg i sin avhandling. 

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur sociala och kulturella skillnader uppstår i skolans praktik, vad det får för konsekvenser och vad det finns för möjligheter till förändring. Jag har under tre års tid i en skola i förorten följt tre klasser i årskurs nio i alla kärnämnen, för att se hur sociala och kulturella skillnader uppstår, oavsett ämne.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Man tror att hudfärg och etnicitet inte ska ha någon betydelse, men det spelar roll för hur eleverna blir bemötta både i och utanför skolan. Det handlar om ras – men lika mycket om elevernas socioekonomiska bakgrund, att de kommer från förorten. Eleverna adresserades som icke-svenskar, både på skolan och vid utflykter.
http://www.skolporten.se/forskning/intervju/hudfarg-spelar-roll/

CSL-dagen 2 juni

Programmet är inte fastlagt ännu, men det står klart att följande intressanta personer kommer att närvara med presentationer:
 Lise Iversen Kulbrandstad, professor vid högskolan i Hedmark, Norge; gästprofessor vid Karlstads universitet under 2016. Forskar bl a om läsning, literacitet och flerspråkighet.
Eric Borgström, lektor vid Örebro universitet. Forskar om skrivbedömning.
Lisbeth Brevik, förstaamanuensis vid universitetet i Oslo- Forskar i engelskdidaktik, bl a om CLIL (=SPRINT), läsning och lässtrategier.
 
Mer information och anmälningslänk kommer så småningom på vår hemsida kau.se/csl, men vik gärna den 2 juni redan nu!
 
Vänliga hälsningar,
Centrum för språk- och litteraturdidaktik
Marika Kjellén & Christina Olin-Scheller

 

Likvärdig bedömning

Vill ni delta i ett projekt för att stötta och utveckla en likvärdig bedömning av elevers kunskaper i svenska och engelska? Här kommer ett erbjudande om kompetensutveckling som vänder sig till lärare som undervisar i svenska och engelska i årskurs 6.

Projektet är ett kombinerat forsknings- och kompetensutvecklingsprojekt som genomförs vid Karlstads universitet under 2016.