Lättläst med Christina Olin-Scheller

Nu ligger Malins sammanfattning av vår träff med Christina Olin-Scheller ute på Pedagog Värmland. En intressant förmiddag!

Nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1

Från och med höstterminen 2016 ska lärare i årskurs 1 bedöma sina elevers kunskaper mot ett nytt kunskapskrav i läsförståelse. Som stöd i arbetet finns ett bedömningsstöd som nu blir obligatoriskt att använda.

Det nya kunskapskravet gäller godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. I grundsärskolan finns inget nytt kunskapskrav. Kunskapskravet skrivs in i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan och specialskolan samt i svenska för döva och hörselskadade i specialskolan.

Bedömningsstöd blir obligatoriskt

Det finns två bedömningsstöd för att följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3: i läs- och skrivutveckling i svenska och i taluppfattning i matematik. Bedömningsstöden är ett stöd för lärare att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter att kunskapskraven. Bedömningsstödet kan även vara ett stöd i att uppmärksamma elever som har kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans.

Från 1 juli 2016 blir det obligatoriskt att använda bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling och matematik i årskurs 1.

Kunskapskrav för grundskolan

SVENSKA

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/kunskapskrav-lasforstaelse-ak1-1.249242?utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified

Problem med läsförståelse visar sig sent

Läsförståelseproblem hos barn som läser utmärkt, men utan att förstå, upptäcks i regel inte förrän i tioårsåldern. Det visar Åsa Elwérs studie om läsförståelseproblem.

http://www.skolporten.se/forskning/intervju/problem-med-lasforstaelse-blir-tydliga-ganska-sent/

Läslyftet

Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevernas lärande i alla skolämnen. För att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga startar vi Läslyftet. Fortbildningen vänder sig till både svensklärare och andra lärare. Läslyftet bygger på att lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare.
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/laslyftet

Nationella läsproven stöder inte betygssättning, menar forskare

Här kommer ytterligare en debattartikel med kritik mot nationella provet. Michael Tengberg granskning gäller årskurs 9 och delprov B, läsning.

Det nationella läsprovet kan inte ge god information om elevernas kunskaper med utgångspunkt i kunskapskraven, skriver Michael Tengberg i en debattartikel. Hans granskning av proven för årskurs nio  (2013–2014) av delprov B, läsa, i svenska visar dels att provinnehållet inte utgår från kursplanen, dels att rättningsmallen går på kontrakurs med hur slutbetyg i ämnet ska sättas.

Tengberg menar att "Uppgifterna i det nationella läsprovet definieras alltså utifrån ett läsprocesschema, som inte förekommer i kursplanen. Därmed kan provet inte hävdas ge god information om elevernas kunskaper med utgångspunkt i kunskapskraven." Vidare skriver han att när de tre delproven sammanvägs till ett provbetyg kan  en elev som får betyget F på ett delprov ändå kan få betyget E, vilket strider mot den princip som gäller vid lärarens betygsättning.

http://www.unt.se/debatt/nationella-lasproven-stoder-inte-betygssattning-3122889.aspx

CORI

Många av oss jobbar med lässtrategier och t.ex. reciprocal teaching (RT). En annan vetenskapligt beprövad modell som bl.a. Westlund tar upp (Att undervisa i läsförståelse) är CORI och på Pedagog Stockholm kan ni se två filmer om CORI.
http://www.pedagogstockholm.se/film-om-skolan/?spellista=e00Yo9QCgtTa9sLLNRNc9jnWziT78TV4

Läsförståelse och läsundervisning 2014-2015

RUC bjuder in till kompetensutveckling med start 2014

Kompetensutvecklingen syftar till att lärare skall mötas, utbyta erfarenheter, ta del av forskning samt utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för hur elevers läsning kan utvecklas. Syftet är vidare att öka lärares beredskap att utveckla sin undervisning genom de lärdomar man erfar på seminarier och lärträffar. Seminarieserien utgår från forskning om ”god läsundervisning” och riktar sig till lärare som undervisar i helklass. Den följer inte ett utvalt perspektiv utan behandlar flera.

Fördjupad analys PIRLS

Skolverket har publicerat en fördjupad analys av elevers läsförståelse utifrån den internationella jämförande studien PIRLS. Genom att jämföra de elevsvar som inte givits några poäng i PIRLS har syftet med analysen varit att finna mönster i svaren och på så vis få en större förståelse för elevernas läsförståelse. 

http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3028

jämförelse digitala och traditionella läsare

Vilka skillnader och likheter finns mellan goda digitala och goda traditionella läsare?

I en ny fördjupningsstudie analyseras data från PISA 2009. Analysen jämför goda digitala och goda traditionella läsare utifrån kön, socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund. Studien jämför också elevernas läslust och läsvanor.
till publikationen

Länkar till "Reading to learn"

För dig som missat något nätverksmöte eller vill lära dig mer om "Reading to learn" kommer här en liten länksamling. Mycket är på engelska, men i augusti kommer en bok på svenska och den tipsar jag naturligtvis om så snart den dyker upp.

Artikel i lärarnas nyheter om reading to learn:
http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2012/05/23/har-lart-mig-utga-fran-helheten

Hemsidan i "hemlandet" Australien:
http://www.readingtolearn.com.au/

Artikel av David Rose:
http://dbnweb2.ukzn.ac.za/joe/JoEPDFs/joe%2037%20rose.pdf

Kompetensutveckling läsundervisning åk 4-9

Läsåret 2014/2015 startar RUC vid Karlstads universitet en kompetensutveckling kring läsundervisning och avancerade läsförståelsestrategier som riktar sig till undervisande lärare i  årskurserna 4-9.

Kompetensutvecklingen befinner sig fortfarande på planeringsstadiet, men kommer att organiseras i lärgrupper med en lärledare, en projektansvarig rektor och sju lärare i varje grupp. Seminariedagar på universitetet kommer att varvas med uppgifter att utföra och träffar i den egna kommunen.

Har du frågor är du välkommen att kontakta  RUC:
http://www.kau.se/ruc/kontakta-oss

Skolinspektionen granskar läsundervisning åk 7-9

Skolinspektionen arrangerade ett webbaserat seminarium om sin granskning av läsundervisningen åk 7-9. Här kan du se en inspelning:
webinarium läsundervisning åk 7-9

Ladda även ner rapporten som, förutom resultaten av granskningen, innehåller mycket intressanta bilagor.  Dessa kan användas av oss språk-, läs- och skrivutvecklare som stöd för att utvärdera och utveckla läsundervisningen i våra kommuner.
skolinspektionens rapport om läsundervisning 7-9

Elevers språk-, läs- och skrivutveckling

Ingen frågar: ”Och hur ska jag läsa det här då?”

Hur arbetar vi med elevernas lästa texter och deras läsförståelse?

Arvika kommun, mellanstadiet

Genom det här projektet har vi gått från elevernas tysta enskilda läsning till en strukturerad och dialogisk läsundervisning. 

Litteratur vi diskuterat

Boktips från Ulla-Britt Görman, Hällefors:

Skön litteratur

- vägar till läslust och språkutveckling

av Annika Löthagen och Jessica Staaf

Hallgren & Fallgren

Det språkutvecklande arbetet som började med Läskampanjen i Botkyrka, där man ville väcka läslust och språkglädje hos alla kommunens barn och ungdomar, ligger till grund för boken. Där beskrivs också hur man arbetar i dag 10 år senare med bl.a. inspirationsmöten för pedagoger, läsombud på skolorna och samarbetet med biblioteket.

Boken vimlar av litteraturtips och konkreta exempel på, hur man som lärare kan använda boken i undervisningen i alla ämnen. Det är en handbok, som  behandlar olika genrer och även tar upp P Gibbons Cirkelmodell. Rekommenderas varmt till alla som vill utgå från litteraturen i sin undervisning.

Litteratur vi diskuterat

Boktips från Ylva Säfström, Hagfors:

Läsningens psykologi och pedagogik av Ingvar Lundberg
Boken tar upp vad som krävs för att barn ska kunna knäcka den alfabetiska koden. Den beskriver de olika stadierna på väg mot flytande läsning. Rubrikerna är:
• Vad är läsinlärning
• Läsförståelse
• Om läsundervisning
• Dyslexi och lässvårigheter
Boken ger en bra teoretisk grund.



Skriva för att lära av Ingegärd Sandström Madsén 
Boken är uppdelad i två delar. Den första delen beskriver skrivandets lärkraft, skriva i alla ämnen, olika lärstrategier m.m. Del två innehåller en massa skolexempel som är jätteintressanta att läsa.

Regeringen satsar på pojkars läsning

Mer än dubbelt så många pojkar som flickor underkändes i ämnet svenska vårterminen 2010, konstaterar regeringen, som på torsdagen gav Skolverket ett nytt uppdrag: att få fler pojkar att läsa böcker.

Under tvåårsperioden 2012–13 får Skolverket 48,5 miljoner kronor för att öka jämställdheten i skolan. Pengarna som ska öka läsförståelsen hos pojkar ska främst användas för att ge lärare möjlighet att utveckla sin undervisning, enligt regeringen och en artikeli DN: ttp://www.dn.se/nyheter/sverige/pojkar-ska-fa-lashjalp

Läs även utbildningsdepartementets pressmeddelande:
http://www.regeringen.se/sb/d/15617/a/197088