Vad har nationella proven i åk 3 resulterat i?

Häromdagen presenterade Skolverket resultat från en ny avhandling av Anette Bagger som undersökt vad nationella proven i matematik för åk 3 inneburit för elever och lärare. Hon drar bland annat följande slutsatser:

- NP missgynnar elever i behov av stöd.
- Särskilt missgynnas elever med annat modersmål än svenska.
- Syftet med provet var bland annat att läraren skulle få syn på elever som riskerar få svårigheter i matematik, men det har visat sig att de eleverna hade läraren redan upptäckt sedan tidigare.
- Elever känner rädsla och skam över sin oförmåga i matematik.
- Elever blir förvånade över lärarens förhållningssätt under proven jämfört med ordinarie undervisning.
- Lärarens fokus ändrades i och med införandet av NP. Från att ha fokuserat på lärandet till att kontrollera elevers resultat.

Utredning av nationella prov

Färre nationella prov, en digitalisering och en rättning som sker externt. Det är några av de stora förslagen som presenterades när utredningen om nationella proven lämnades över till regeringen.

Utredningen har bland annat lett till ett förslag om att man bör minska antalet prov. Förslaget som presenterades innebar ett system i tre delar: nationella prov, nationella bedömningsstöd samt nationell kunskapsutvärdering.

I utredningen föreslog man dessutom att minska antalet obligatoriska prov i vissa årskurser och att digitala nationella prov ska genomföras fullt ut först 2022

Utredarens förslag:

Årskurs 3: Obligatoriska nationella bedömningsstöd ersätter nationella proven. Syftet ska vara diagnostiskt.
Årskurs 6: Engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk.
Nationella proven i NO- och SO-ämnen bör fortsatta vara betygsstödjande frivilliga nationella bedömningsstöd.  
Årskurs 9: Engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk.
Nationella proven i NO- och SO-ämnen bör ersättas med betygsstödjande frivilliga nationella bedömningsstöd.  

http://skolvarlden.se/artiklar/regeringen-vill-minska-antalet-nationella-prov

Nationella läsproven stöder inte betygssättning, menar forskare

Här kommer ytterligare en debattartikel med kritik mot nationella provet. Michael Tengberg granskning gäller årskurs 9 och delprov B, läsning.

Det nationella läsprovet kan inte ge god information om elevernas kunskaper med utgångspunkt i kunskapskraven, skriver Michael Tengberg i en debattartikel. Hans granskning av proven för årskurs nio  (2013–2014) av delprov B, läsa, i svenska visar dels att provinnehållet inte utgår från kursplanen, dels att rättningsmallen går på kontrakurs med hur slutbetyg i ämnet ska sättas.

Tengberg menar att "Uppgifterna i det nationella läsprovet definieras alltså utifrån ett läsprocesschema, som inte förekommer i kursplanen. Därmed kan provet inte hävdas ge god information om elevernas kunskaper med utgångspunkt i kunskapskraven." Vidare skriver han att när de tre delproven sammanvägs till ett provbetyg kan  en elev som får betyget F på ett delprov ändå kan få betyget E, vilket strider mot den princip som gäller vid lärarens betygsättning.

http://www.unt.se/debatt/nationella-lasproven-stoder-inte-betygssattning-3122889.aspx

Systematiskt kvalitetsarbete

Hur kan vi språk-, läs- och skrivutvecklare samla in och analysera elevresultat på ett effektivt sätt som faktiskt gynnar elevernas lärande? Jag har bjudit in Cecilia Lundqvist Hahne till vår nästa träff för att berätta om systematiskt kvalitetsarbete och hjälpa oss vidare. Hon har jobbat som lärare i svenska och rektor, men nu jobbar hon just med systematisk kvalitetsarbete åt Arvika kommun.