Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

När en skola tar emot en nyanländ elev behöver skolan ta reda på vilka kunskaper eleven har med sig. Från den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatoriskt för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan att använda i det här arbetet.
läs mer

Nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1

Från och med höstterminen 2016 ska lärare i årskurs 1 bedöma sina elevers kunskaper mot ett nytt kunskapskrav i läsförståelse. Som stöd i arbetet finns ett bedömningsstöd som nu blir obligatoriskt att använda.

Det nya kunskapskravet gäller godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. I grundsärskolan finns inget nytt kunskapskrav. Kunskapskravet skrivs in i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan och specialskolan samt i svenska för döva och hörselskadade i specialskolan.

Bedömningsstöd blir obligatoriskt

Det finns två bedömningsstöd för att följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3: i läs- och skrivutveckling i svenska och i taluppfattning i matematik. Bedömningsstöden är ett stöd för lärare att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter att kunskapskraven. Bedömningsstödet kan även vara ett stöd i att uppmärksamma elever som har kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans.

Från 1 juli 2016 blir det obligatoriskt att använda bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling och matematik i årskurs 1.

Kunskapskrav för grundskolan

SVENSKA

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/kunskapskrav-lasforstaelse-ak1-1.249242?utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified

Högre seminarium CSL

Välkommen till högre seminarium i CSL, torsdagen den 21 april, 13-15 i 12A522. 13.00-13.30 presenterar Stig-Börje Asplund resultat från det CSL-finansierade projektet "Unga mäns läsning". 13.30-15.00 ventileras en kommande artikel av Michael Tengberg. Textunderlaget skickas ut separat. 

 

Vi vill också passa på att påminna om kommande seminarium.

Den 19 maj 13-15 i 12A522 presenterar Maria Larsson, licenciand i pedagogiskt arbete, ett kapitel ur sin kommande licuppsats med den preliminära titeln Nationellt läsprov på gymnasiet - svensklärare om washbackeffekt, kunskapsinnehåll och texturval i undervisningen.

 

Den 25 maj 13-15 i 3D512a, presenterar Christina Olin-Scheller och Marie Tanner, samt Yvonne Liljeqvist, Jorryt van Bommeln och Christina Olin-Scheller sina respektive VR-projekt Uppkopplade klassrum och Fortbildning på Facebook.

 

Den 13 maj, 13-15, anordnar vi en workshop tillsammans med VIDA-seminariet om videoanalys. Inbjudna gäster är Kirsti Klette, Oslo universitet och Anna Slotte, Helsingfors universitet. OBS! Anmälan till christina.olin-scheller@kau.se, senast 6 maj.

Rapport om utveckingen av svensk skola

SNS Utbildningskommission är ett flerårigt forskningsprogram som startade 2011 med fokus på den övergripande frågan hur Sverige kan stärkas som kunskapsnation. Den intressanta rapporten som avslutar forskningsprogrammet är skriven av Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Själv fastnade jag särskilt på kapitel 5 som handlar om betygen. Rapportens sammanfattning innehåller förklaringar till resultatförsämringen och förslag på åtgärder både gällande villkoren för det dagliga skolarbetet och för skolans yttre villkor.
Läs rapporten!

Det finns också en debattartikel i SvD där åtgärder som att förändra lärarlegitimationerna, betygssystemet och att bromsa marknadiseringen av skolan förs fram.

Utredning av nationella prov

Färre nationella prov, en digitalisering och en rättning som sker externt. Det är några av de stora förslagen som presenterades när utredningen om nationella proven lämnades över till regeringen.

Utredningen har bland annat lett till ett förslag om att man bör minska antalet prov. Förslaget som presenterades innebar ett system i tre delar: nationella prov, nationella bedömningsstöd samt nationell kunskapsutvärdering.

I utredningen föreslog man dessutom att minska antalet obligatoriska prov i vissa årskurser och att digitala nationella prov ska genomföras fullt ut först 2022

Utredarens förslag:

Årskurs 3: Obligatoriska nationella bedömningsstöd ersätter nationella proven. Syftet ska vara diagnostiskt.
Årskurs 6: Engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk.
Nationella proven i NO- och SO-ämnen bör fortsatta vara betygsstödjande frivilliga nationella bedömningsstöd.  
Årskurs 9: Engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk.
Nationella proven i NO- och SO-ämnen bör ersättas med betygsstödjande frivilliga nationella bedömningsstöd.  

http://skolvarlden.se/artiklar/regeringen-vill-minska-antalet-nationella-prov

Ny nationell strategi för att bättre ta tillvara möjligheterna med it i skolan

Skolverket lämnar nu förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Den gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Strategin innehåller förslag till insatser som syftar till att alla elever och personal ska utveckla en digital kompetens som de behöver. Dessutom ska tillgången till digitala verktyg vara likvärdig och digitaliseringen ska bidra till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta.

– Både tillgången till it och den digitala kompetensen skiljer sig mellan elever. Med vår strategi vill vi utjämna skillnaderna. En mer likvärdig tillgång till it ger alla elever och barn i Sverige bättre möjlighet till kunskap som behövs i vidare studier, i yrkeslivet och som medborgare, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/pressmeddelanden-2016-1.244816/ny-nationell-strategi-for-att-battre-ta-tillvara-mojligheterna-med-it-i-skolan-1.248733

Flerspråkiga elevers lärande Språkutveckling med modersmål och digitala resurser .

2016-05-26 kl 8.30-16.00
.

08.30 – 12.00       Karlstads universitet, Aula Magna
13.00 – 16.00       På egen skola

.

08.30 – 09.00          Registrering och kaffe

09.00 – 10.00          Åsa Wedin: Flerspråkiga elevers lärande

10.00 – 10.30          Paus med kaffe/te och smörgås

10.30 – 12.00          Hulya Basaran: Språkutveckling med modersmål och digitala resurser

12.00 –                     Lunch – Var och en fixar lunch på egen hand

            – 16.00         Resa till egen skola + gruppvis utvecklingsarbete med fokus på
                                   språkutvecklande arbete. (Ev kan några grupper finna plats under
                                   eftermiddagen på Karlstads universitet.)

.

Åsa Wedin är doktor i lingvistik inom andraspråksforskning, och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Dalarna.  Hon har en bakgrund som lågstadielärare och är idag lärarutbildare och ämnesansvarig i Svenska som andraspråk. Hennes huvudskaliga forskningsintresse ligger inom flerspråkighet och literacy. Hon har forskat om literacy practices på den tanzaniska landsbygden och bedriver för närvarande forskning om kommunikationsmönster i klassrum där en stor andel av eleverna har svenska som sitt andraspråk. Läs mer

.

Hulya Basaran är sva-lärare och förstelärare i Trollhättans stad, där hon arbetat i både förberedelseklass och med studiehandledning. Hon ger i föreläsningen bilder från sin undervisning om hur elever kan stödjas i sin språkutveckling - och om hur it kan ge stöd. 

På sin blogg skriver hon ”Mitt uppdrag är att utveckla verksamheten Välkomsten, en verksamhet som välkomnar alla nyanlända elever innan de börjar grundskolan i Trollhättans stad. Mitt uppdrag innebär att kartlägga, undervisa och inkludera nyanlända elever.” Läs mer
 .

Förmiddagen genomförs på Karlstads universitet – Under eftermiddagen blir det utvecklings-
arbete med kollega – och i vissa fall it-pedagog och/eller rektor – på egen skola.

.

Målgrupp: Främst vänder sig denna dag till studiehandledare/modersmålslärare. Den vänder sig också till rektorer/förskolechefer och it-pedagoger samt lärarutbildare och förskol/lärarstuderande vid Karlstads universitet. Dagen kommer främst handla om exempel från verksamhet inom grundskola.

.

Du som är studiehandledare/modersmålslärare i RUCs samverkanskommuner är välkommen att bjuda med en lärare som du samarbetar med – en kollega som är sva-lärare, förskollärare, klasslärare, ämneslärare eller lärare i estetiska ämnen. Du anger kollegans namn då du gör din webb-anmälan.

.

Till anmälan för modersmålslärare/studiehandledare, som anmäler sig själv och kollega:https://docs.google.com/forms/d/1Fp1AZ3cMpQGb_RM3aF-SZmXTaMWUDGib0Nr16cpSpxc/viewform

.

Till anmälan för it-pedagoger, rektorer/förskolechefer, lärarstuderande och lärarutbildare vid Karlstads universiet.
https://docs.google.com/forms/d/10tgsan3TqlBCnyVB43ragTB0-_AySeVnP8Z2_RfBY40/viewform

Sista anmälningsdag är 9 maj.