Läslyftet

Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevernas lärande i alla skolämnen. För att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga startar vi Läslyftet. Fortbildningen vänder sig till både svensklärare och andra lärare. Läslyftet bygger på att lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare.
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/laslyftet

Utvärdering R2L den 22 maj

Torsdag den 22 maj kl. 9-12 träffas vi som deltagit i Reading to Learn i rum 1D 225.

Ni som har genomfört DLS-tester eller bedömt elevtexter tar med dessa och resultaten av dem. Vidare ska vi gå igenom enkäten och göra en utvärdering. Därför är det VIKTIGT ATT ALLA KOMMER!

Föreläsning "En läsande klass"

Torsdag 11 september kommer lärare från "En läsande klass" och föreläser på Karlstads universitet. Mer information om tid, plats och anmälan kommer att publiceras så småningom, men boka datumet redan nu!

Träff 5 maj

”solivärmland” 5 maj
.. eller …
SOL i Värmland 5 maj

12.00-13.00 Michael och Nina berättar om sin forskning
Läsa mellan raderna och läsning av argumenterande text
Info CSL-dagen

13.00-14.00  ”spaningar”
Kommuner, t.ex. Grums och ...
RUCS kompetensutveckling

14.00 -14.30 Kaffepaus

14.30-15.00 ”Spaningar”
Lässtrategier
debattartiklar
http://www.unt.se/debatt/nationella-lasproven-stoder-inte-betygssattning-3122889.aspx
http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=3A24F1FC0A98FAC76AA9EE9D111674D9.aldo4?cid=25967591&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d3478480
En läsande klass, webbsida och föreläsning Karlstad mitten  av september
Westlunds avhandling + kommande böcker
Michael och Ninas forskning

Övrigt
Referensgruppsmöte 26 maj
Läslyft +500 miljoner
Utvärdering R2L
Timperleys forskning

15.00-16.00 Framåt?
”Lösa trådar”
systematiskt kvalitetsarbete
arbetsbeskrivningar språkutvecklare, tid, mandat, förstelärare
samarbete matematiken
....

CSL-dagen, torsdag 5 juni, 2014

CSL-dagen är en kostnadsfri konferens med didaktisk inriktning för lärarstuderande och lärare på alla
stadier. Ta del av aktuell forskning för läraryrket och knyt kontakter med andra som är verksamma
inom ditt område!

Förmiddagen 9-12: Workshop om bedömning och genomförande av muntliga prov i engelska.
Workshop om sociala medier i undervisningen. Föreläsning om kreativ grammatikundervisning.
OBS! Deltagarantalet är begränsat. Anmäl dig snarst

Eftermiddagen 13-17: Presentationer av aktuell didaktisk forskning med inriktning mot språk,
litteratur och bedömning.

Fortbildningsintyg, för- och eftermiddagskaffe ingår.

Välkommen att delta hela dagen eller under något av passen!
länk anmälan

Nationella läsproven stöder inte betygssättning, menar forskare

Här kommer ytterligare en debattartikel med kritik mot nationella provet. Michael Tengberg granskning gäller årskurs 9 och delprov B, läsning.

Det nationella läsprovet kan inte ge god information om elevernas kunskaper med utgångspunkt i kunskapskraven, skriver Michael Tengberg i en debattartikel. Hans granskning av proven för årskurs nio  (2013–2014) av delprov B, läsa, i svenska visar dels att provinnehållet inte utgår från kursplanen, dels att rättningsmallen går på kontrakurs med hur slutbetyg i ämnet ska sättas.

Tengberg menar att "Uppgifterna i det nationella läsprovet definieras alltså utifrån ett läsprocesschema, som inte förekommer i kursplanen. Därmed kan provet inte hävdas ge god information om elevernas kunskaper med utgångspunkt i kunskapskraven." Vidare skriver han att när de tre delproven sammanvägs till ett provbetyg kan  en elev som får betyget F på ett delprov ändå kan få betyget E, vilket strider mot den princip som gäller vid lärarens betygsättning.

http://www.unt.se/debatt/nationella-lasproven-stoder-inte-betygssattning-3122889.aspx

Nationella proven förvirrar

Äntligen uppmärksammas en problematik som vi diskuterat på våra möten! Nedanstående debattinlägg avse gymnasieskolan, men jag anser att det är högaktuellt även för grundskolan och de nationella proven.  

Vad sägs om ...

" Bedömningen av de nationella proven i svenska och engelska stämmer inte överens med kunskapskraven och kan därför inte användas som betygsunderlag. Det betygssystem vi använder i dag har kunskapskrav som är beskrivna i tre nivåer: A, C och E. Betygen B och D ska bara användas som betyg på hela kurser efter att läraren sammanvägt allt tillgängligt betygsunderlag. De nationella proven i svenska och engelska bedöms dock i sex respektive tio steg. Här används D och B märkligt nog som egna betygsnivåer..."

eller nästan ännu värre ...

"När provdelarna ska sammanvägas till gemensamma provbetyg väntar nya problem. Sammanvägningen fungerar så att en elev som har fått F på ett delprov faktiskt kan få E på provet som helhet, förutsatt att de andra delproven godkänts. En elev som till exempel inte klarar att skriva engelska på en godkänd nivå kan alltså ändå bli godkänd på ett nationellt prov. Ett godkänt kursbetyg kan däremot eleven inte få, eftersom det för det krävs att samtliga kunskapskrav klarats av. Detta är svårförklarat för elever och föräldrar."

... och slutsatsen

"Nationella prov är förstås tänkta att underlätta för oss lärare. Men så länge proven inte konstrueras mer genomtänkt än vad som nu är fallet, så bidrar de mest till förvirring och missförstånd lärare, elever och föräldrar emellan."

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=3A24F1FC0A98FAC76AA9EE9D111674D9.aldo4?cid=25967591&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d3478480