torsdag 25 februari 2016

Minnesanteckningar SOL i Värmland 22 februari 2016

Utvärdering av konferensen 3 februari, Läslyft, Bedömningsstöd och kunskapskrav, språkutvecklares systematiska kvalitetsarbete och annat smått och gott stod på dagordningen denna måndag.

tisdag 23 februari 2016

Nätverksträff 13 maj

Fredag den 13 maj äger nästa nätverksträff rum på Karlstads universitet kl. 9.30-14.30.
Lokal och dagordning publiceras cirka en vecka innan.
Minnesanteckningar från nätverksträffen i måndags kommer inom kort.

måndag 15 februari 2016

Dagordning nätverksträff 22 februari

Vi träffas kl 9.30-14.30 i lokal 3C511

Den här gången har vi inget besök inplanerat så vi är fria att lägga upp tiden som vi vill. Huvudfokus kommer att vara spaningar så har ni någon bra föreläsning, intressant forskare eller spännande bok att berätta om så är ni välkomna att göra det. Dagordningen kan alltså utökas enligt era önskemål, men några fasta punkter finns: 

  • Utvärdering konferens Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
  • Runda: läget i kommunen beträffade läslyft, utbyte Karlstad och Filipstad, annat på G …
  • Spaningar

Kulturrådets rapport av Jonas Andersson pdf blogginlägg
Teachers College, New York: Britta Stensson, Amanda Hartman (Ylva), Calkins böcker och Skrivarverkstad filmer
PP och film bedömningsstöd länk
Kunskapskrav åk 1
Läslyftet, allmänt, nya moduler modulöversikt, förskolan, filmer till stöd för språkutvecklarens systematiska kvalitetsarbete: filmer
Kontinuerliga träffar handledare: samarbete KAU och SOL i Värmland
Ev. utvecklingsmedel 2016 Pihlgren 20 september
Styrelsemöten CSL (Katarina Hellund Eriksson)
Kunskapsöversikt läsförståelse (bl.a. Westlund och Olin-Scheller)
Uppdrag specialpedagogik


Väl mött!

Likvärdig bedömning!


Projektet syftar till att stötta och utveckla en likvärdig bedömning av elevers kunskaper i svenska och engelska. Detta är ett erbjudande om kompetensutveckling som vänder sig till lärare som undervisar i svenska och engelska i årskurs 6.

Projektet är ett kombinerat forsknings- och kompetensutvecklingsprojekt som genomförs vid Karlstads universitet under 2016.

OBS! Eftersom vi fått signaler om att många lärare fått den här informationen sent eller inte alls så har vi förlängt anmälningstiden till den 18 mars.


Vänliga hälsningar

Michael Tengberg, Eric Borgström, Lena Lötmarker, Erica Sandlund, Gustaf Skar & Pia Sundqvist


torsdag 11 februari 2016

Elever behöver mer lärarstöd i svenska


Skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna. Det är slutsatsen i Skolinspektionens granskning av läs- och skrivundervisningen inom svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6 på 34 skolor.
Skolinspektionen har granskat skolornas arbete med läs- och skrivstrategier och undersökt om eleverna får arbeta med olika typer av texter, lära sig att urskilja texters budskap och utveckla sina egna texter.

Många av de granskade skolorna ger eleverna möjlighet att arbeta med läs- och skrivstrategier och möta olika slags texter. Ofta används läromedel med inriktning mot läs- och skrivstrategier. Men undervisningens kvalitet varierar mellan skolor och mellan lärare på en och samma skola när det gäller det aktiva lärarstödet. På skolor där läs- och skrivundervisningen fungerar bra, vägleder lärarna eleverna och leder och stödjer textsamtal. Eleverna får resonera om texterna, både egna och andras, för att fördjupa sin förståelse av texten. På skolor där läs- och skrivundervisningen fungerar mindre väl, arbetar eleverna till stor del på egen hand. De läser kanske mycket, men utan att läraren vare sig leder eller stödjer samtal om de lästa texterna. Arbete med lässtrategier innebär frågeuppgifter och eleverna inriktar sitt arbete på att lösa uppgifterna snabbt och ”rätt”. Eleverna får heller inte tillräcklig vägledning och hjälp att bearbeta sina egna texter.

Skolinspektionen konstaterar att det finns tre viktiga utvecklingsområden för skolorna att arbeta med inom läs- och skrivundervisningen:
  • Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför.
  • Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras.
  • Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas. Det är bland annat viktigt för att kunna ge eleverna rätt utmaningar.
https://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/elever-behover-mer-lararstod-i-svenska1/

onsdag 10 februari 2016

Skolforskningsinstitutets första översikter

Efter beslut i Skolforskningsnämnden startar nu arbetet med Skolforskningsinstitutets fyra första systematiska översikter. 
4 Dec 2015

Övergripande inriktningar

Översikt 1: Undervisning för att möta och ta tillvara elevers olikheter – klassrumsdialog i matematikundervisning med fokus på elevernas delaktighet och lärande

En viktig del i skolans arbete handlar om hur den dagliga undervisningen kan möta och tillvarata elevers olikheter. Översikten inriktas mer specifikt mot frågan om hur lärare kan utforma klassrumsdialoger i matematikundervisningen, som främjar elevers delaktighet och lärande.

Översikt 2: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, med fokus på flerspråkiga elever

Många elever i svensk skola har ett annat modersmål än svenska. För en kontinuerlig kunskapsutveckling behöver språket stödjas i alla ämnen. Översikten ska därför granska det vetenskapliga stödet för olika språk – och kunskapsutvecklande metoder och arbetssätt.

Översikt 3: Formativ bedömning med fokus på feedback inom läs- och skrivutveckling

I många sammanhang betonas att feedback kan ge positiva effekter för elevens lärande. Översikten ska därför granska det vetenskapliga stödet för olika feedbackmetoder med fokus på läs- och skrivutveckling.

Översikt 4: It som pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen

Den systematiska översikten ska undersöka hur elevers lärande och kvaliteten i undervisningen i matematik påverkas när denna bedrivs med stöd av digitala resurser. Exempel på resurser kan vara program för färdighetsträning och förståelse, kalkyl- och grafverktyg eller spel.
Frågeställningarna kommer att specificeras ytterligare inom ramen för det fortsatta arbetet med respektive översikt.

tisdag 9 februari 2016