Minnesanteckningar nätverksträff 22 april

En givande och intensiv dag som innehöll diskussioner om allt från konferens om läsundervisning den 3 oktober till ”reading to learn” till systematiskt kvalitetsarbete till nationella prov och mycket mer.

 Mötet inleddes med information om RUCs seminarie ”Inkluderande skola” den 19 september med Claes Nilholm och om CSL-dagen den 4 juni. Broschyrer och planscher från CSL distribuerades bland mötesdeltagarna för spridning i kommunerna. CSL arrangerar även ett lässymposium för forskare den 3-4 oktober.

I samband med detta anordnar solivärmland en konferensdag den 3 oktober tillsammans med NCS och RUC.  Barbro Westlund och Martin Widmark kommer att föreläsa om läsundervisning. Även solivärmland kommer att ha möjlighet att föreläsa under dagen. Fundera över vad som är angeläget för oss att framföra då!

Utvecklingsbidraget kan även användas för en forskningscirkel om språket i alla ämnen och reading to learn. Samordnare Malin Granström kontaktar NCS och Ann-Christin Lövstedt för att diskutera detta vidare.

RUC planerar kompetensutveckling av lärare gällande läsförståelse läsåret 2014/2015. Den ska behandla både sakprosa och skönlitteratur och kommer organiseras i kommunala lärgrupper. Regionens språk-, läs- och skrivutvecklare får gärna lämna förslag på innehåll till RUC och Elisabeth Nyberg eller till solivärmlands samordnare Malin.

Ulrica Clewemar, Sunne, berättade om hur de på en skola arbetat med ”the big five” och förmågorna. De sorterade in de flesta ämnenas förmågor enligt syftestexten i Lgr11 under rubrikerna ”förmågan att hantera information”, ”metakognitiv förmåga”, ”begreppslig förmåga”, ”analysförmåga” och ”kommunikativ förmåga”.  En slutsats av detta arbetsmaterial är att de vill arbeta mer tillsammans och ämnesövergripande med förmågorna och eleverna.

Karin Eriksson, Kristinehamn, informerade oss om kursen ”Tecken som stöd” som nu genomförs i förskola och grundskola. De kan se hur användandet av tecken kan förstärka läsinlärningen när ytterligare ett sinne används. Hon berättade även om Kristinehamns variant av sambedömning av de nationella proven. Sam-bedömning har prioriterats och proven avidentifieras och elevsvaren bedöms inte av undervisande lärare.

Förutom sambedömning diskuterade vi även att genomförandet av de nationella proven tar mycket tid och resurser i anspråk. Deltagarnas upplevelse var att många elever i behov av särskilt stöd visserligen får det stöd de har rätt till vid genomförandet av de olika provdelarna i de nationella proven, men att ”övrigt” stöd får stå tillbaka. De specialpedagoger och speciallärare som vanligtvis erbjuder detta stöd är upptagna med genomförandet av de nationella proven och har inte tid för mycket annat, eftersom de både ska fungera som individuellt stöd vid genomförandet för enskilda elever, men även som stöd för klassläraren som behöver frigöras från klassen för att kunna genomföra prov med smågrupper och enskilda elever När antal prov ökar kan i värsta fall elever i behov av särskilt stöd ”förlora” tre terminers stöd under sin grundskoletid.

Ett annat problem vi ser med de nationella proven är det sammanvägda betyget som nationella proven genererar. För det första tycker vi det är olyckligt att betyg används för enskilda prov, eftersom betyg endast ska sättas två gånger per år och då avse allt det kunnande som prövats inom kunskapskravet. För det andra används, i de nationella proven, även betygen B och D och när de används för delar av kunskapskraven kommer detta att uppmuntra lärare att göra samma sak. Enligt vår mening faller då hela betygssystemets uppbyggnad och de nationella proven har en stor skuld däri.

Ulla-Britt Görman berättade att nästa läsår kommer Hällefors satsa på genrepedagogik. 80 lärare från grundskolan och gymnasiet kommer att läsa Gibbons, göra uppgifter och få handledning av Helen Törnqvist. Ulla-Britt visade även en artikel i tidskriften ”Dyslexi” om hur framgångarna i Finland delvis kan förklaras med specialpedagogernas fastare anknytning till universitet och forskare.

Pia Lundström från Kristinehamn väckte frågan om förstelärare. Det råder en stor osäkerhet kring detta. Kommer kommunerna att satsa på förstelärare i svenska i stället för språk-, läs- och skrivutvecklare?  Kan förstelärare och språk-, läs- och skrivutvecklare kan samverka och stärka varandra i våra kommuner?

Katarina Hellund Eriksson från Filipstad slog ett slag för twitter som källa till kunskap inom språk-, läs- och skrivområdet. Hon ska maila en lista på personer, företag och organisationer som är bra att ”följa”. Ännu bättre om vi allihop bidrar till en sådan lista. Maila Malin som sammanställer och lägger ut på bloggen!

Anne Ellström, Karlstad, efterfrågade bra appar till surfplattor för läsinlärning och deltagarna delade med sig av olika appar både för läsande och matematik (Qnoddarna, ordens magi, skolstil, sockpuppets, fingu och math bugs).

Ylva Säfström, Hagfors, rapporterade från förra veckans läskongress i Stockholm. Den anordnas av förlaget Natur och kultur och innehåller, förutom läromedel, föreläsare. Hon rekommenderade särskilt James Nottingham från Storbritannien som talade om vikten av att stärka självkänslan och göra eleverna medvetna om den egna ansträngningens betydelse för lärandet. Han visade en checklista som Ylva tyckte verkade enkel att använda och som hon hoppades kommer att finnas i hans bok Utmanande undervisning som snart kommer ut.

På kongressen talade även Ulf Fredriksson, han föreläste om läsvanor: traditionella och digitala. Han menade att det inte fanns något belägg för att digital läsning höjer läsförmågan, men att den ökade datoranvändningen ger mindre tid till traditionell läsning. Skolan måste stödja både traditionell och digital läsning var hans budskap, enligt Ylva. 

Ylva rekommenderade även Ann-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen och Johan Unenges debattatikel ”Lästräning lika viktigt som idrottsträning”, publicerad i LitteraturMagazinet.

Christel Ekelund berättade att alla lärare i årskurserna 1-7 nu läser Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Hon ville dessutom diskutera de nya allmänna råden för åtgärdsprogram och det gjordes också.

Kristina Axelsson från Kil ville prata om sambedömning av nationella prov och eftersom det redan var gjort gick vi raskt vidare till det faktum att Kil, utifrån resultat på Bornholms test och nationella prov, vill ha extra fokus på språkutvecklande arbetssätt i förskola och förskoleklass. Hon har gjort observationer och träffat pedagoger för att kunna välja mer specifikt utvecklingsområde, men dit har de ännu inte kommit. Förslag från nätverksdeltagarna var minisol, språklust 1 och 2, play literacy och föreläsningarna Barnet och orden från UR. För övrigt jobbar de även med en studiecirkel om att skriva sig till läsning och använder Tragetons bok.

Extra fokus den här dagen hade vi på systematiskt kvalitetsarbete och på vår professions roll i det arbetet. Pia Lundström, Kristinehamn, hade den stora vänligheten att visa hur hon gör i Kristinehamn. Hon visade på olika modeller för avstämning, utveckling och uppföljning både på övergripande kommunnivå och på den enskilda skolan. Stort tack för denna inspiration! Pia mailar dokumenten till Malin som vidarebefordrar dem till nätverkets deltagare.

Efter lunch fick vi besök av Cecilia Lundqvist Hahne som föreläste om systematiskt kvalitetsarbete ur ett annat perspektiv: vad säger lagstiftningen och hur kan språk-, läs- och skrivutvecklarens se ut? Vi i nätverket vill gärna fortsätta arbeta med henne i någon form och Malin undersöker möjligheterna för detta.

Närvarande:

10 kommuner och 13 människor enligt följande:

Malin Granström, solivärmland och Arvika

Karin Eriksson, Kristinehamn

Kerstin Nilsson-Alvén, Mari Karlsson, Elise Stolpe och Ulla-Britt Görman från Hällefors

Pia Lundström, Karlskoga

Katarina Hellund Eriksson, Filipstad

Anne Ellström, Karlstad

Ylva J Säfström, Hagfors

Christel Ekelund, Torsby

Kristina Axelsson, Kil

Ulrica Clewemar, Sunne