Mona-Lena, Gunnarsbyskolan i Charlottenberg – inte läs&skrivutvecklare, men har varit med i en grupp som arbetat fram en plan för läs- och skrivutveckling. Dåligt med pengar gör att det inte finns någon sol, ingen tid finns avsatt men Mona-Lena får åka på nätverksträffar. Skoldatatek Anita Keller byggs upp. En del skolor har studiecirkel utifrån Westlunds bok. Arbete i någon skola med Nya Språket Lyfter!
Marie, lågstadielärare Södra skolan, förstelärare som jobbar med läsförståelse 20%. Kartläggning – titta på nationella prov till att börja med, sedan gå ut till klasserna som coacher. Tankens mosaik (Keene & Zimmermann) är inspirationskälla.
Elisabeth, Jättestenskolan, eng och sv på högstadiet, förstelärare som jobbar med läsförståelse 20%. Arbetar tillsammans med Marie. Inre bilder och textkopplingar är mycket bra att använda för alla elever. I arbetet först F-9 sedan också förskolan.
Katarina tipsade om Gibbons, Westlund, Stensson (Lyft språket lyft lärandet, Gibbons för högstadiet) Grums satsade på förstelärare i svenska – de två som är.
Marlene, (specialpedagog) språkutvecklare i Hammarö kommun 100%. Språkutveckling förskola-åk 9. En del utredningar. Just nu kartläggning av vad alla enheter gör. Tillsammans med matteutvecklaren. Diskussioner om diagnoser – dyslexi och dyskalkyli. Hur barn med stödbehov hjälps. Det finns specialpedagoger på alla skolor – 8 spec ped + språkutvecklare + matematikutvecklare. Pratat med DBV om högläsning för att stärka språket i deras verksamhet. Analyser av resultaten på ämnesproven. Gemensamt i ett kollegialt samtal.
Gerd, sol i Säffle. Lågstadielärare från början. Arbetar 90 % för att använda 10 % till inköp av material. Det är svårt att arbeta utan medel. Ett uppdrag att bygga upp skolbiblioteken i kommunen. Samverkan med IT-enheten men de har inte tjänster till skolan. Tittar på Edas uppbyggnad av Skoldatateket (gott exempel). R2L-handledning genom nätverkets kurs. Ansvar för SVA-nätverket i kommunen. Skolinspektionen kritisk till modersmålsundervisning och Gerd ser i SVA en förlängning av detta. Många av nedanstående boktips kommer från Gerd. Läxor som uppföljs finns det mycket tips till i Skolspråk och lärande, Anna Slotte-Lüttge & Liselott Forsman Opetushallitus Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2013:5 (Finland). NT-utvecklaren om faktatexter – tips från Gerd. Nätverk med kontaktpersoner i läs- & skrivverksamheten på skolorna.
Katarina, flerspråkighet 100 %, SVA-samordnare, nätverk av olika slag – det blir en ö som behöver läggas till den skolundervisning som bedrivs. Hjälper lärare med det didaktiska perspektivet på flerspråkligt lärande. Studiecirkel utifrån Gibbons Stärk språket stärk lärandet. Hur iPaden kan användas till flerspråklighetsundervisningen (forskning från Kau med läsplattor i Arvika). Strategier för elever i klassrummet – steg 1. Steg 2 – lärarens undervisning som gör att eleven förstår. Steg 3 – lägga upp en planering tillsammans med läraren. Även samordning av flyktingmottagningen (skoldelen) i Arvika. Förberedelseklasser, sitter på elevhälsan och arbetar med hur organisation av flyktingmottagningen ska ske. Skolutveckling är också svenska för alla barn och i alla ämnen. Med ett språkutvecklande arbetssätt ska alla elever kunna ingå i en ”vanlig” klass redan från början. Förberedelseklass kan starta arbetet men det får inte bli mer än ett år i denna. Begreppen är svåra att hålla isär – modersmål, flerspråkighet, SVA, språkutvecklande arbetssätt… Studiehandledning på modersmål kan användas av lärarna.
Ann, inte kommunal sol, spec ped på Kroppkärrsskolan. Intensiv läsinlärning (TIL) med elever i åk 2 – allt för många som behöver höja läshastigheten. Diskussion om läsundervisningen i åk 1. RT-metoden på lågstadiet, men frivillighet för närvarande. En symbol är förenklande vid läsförståelse för de yngre barnen. Klasslärarna arbetar med RT. Vid högläsningen introduceras detta. Skoldatatek finns men inte service med inläggning av material på datorer. Alternativa verktyg bestäms av varje rektor.
Ulrika, utvecklingspedagog F-6, nosar på röda tråden neråt förskoleklass – språk och identitet – vill fortsätta med högstadiet och gymnasiet. Utgångspunkter för läsutveckling tillsammans med spec ped – blir avstämningspunkter för hela kommunens F-6. Språket i alla ämnen, bedömningsarbete, LPP och planering tillsammans med lärare, Nya Språket lyfter! påbörjas på en del skolor. Pedagogiska samtal som en modell för skolutveckling. Tre gemensamma metoder i Sunne F-3; guidad läsning, att skriva sig till läsning och räknehändelser.
Ulla-Britt, stor skola och en pytteliten skola i Hällefors, speciallärare från början sedan också spec ped (undervisning ca 10 h – speciellt med matte). Språkutvecklare; tidigare 2 gånger 10 %. Förstelärartjänst som kanske ska överta uppdraget senare… Stor satsning på genrepedagogik för alla lärare i kommunen. Försteläraren är bra på detta och ska hjälpa till med genrepedagogiken. Kvalitetsarbete; man vill ha med avstämningspunkterna som finns för läsutveckling och även matematikavstämningar. Gemensamma avstämningspunkter behöver finnas. Verksamhetsutvecklare som arbetar med rektorerna som finns med i kvalitetsarbetet. Vad ger bra resultat? En form av kartläggning ska ske. Alternativa hjälpmedel ska ses över – nu är det spec ped som hjälper till med igångsättning och teknisk support.
Samtal om olika sätt att lösa eller inte lösa förstelärartjänster i våra kommuner.
Vi har inte den specialpedagogiska aspekten på stöd i nätverket! Alla barns utveckling är det vi ska sikta på.
I Arvika boostar de som har ansvaret för Skoldatateket varje skola en vecka i taget just nu. Vi har olika erfarenheter av hur IT-stödet i skolan fungerar.
Undervisning om allt möjligt kommer tillbaka efter att ha varit borta under den mycket individuella period som varit.
Med anledning av förberedelseklass; Lågstadiet är en fördel att unga elever är med från början. De badar i språket. SVA och svenska får lov att genomföras som B-form i klassrummet.
Röda tråden genom kommunen när det gäller sol. Likvärdighet med olika metoder. Lärare som tar emot en etta träffas en gång på våren för genomgång av modeller – ett smörgåsbord (Hagfors). Samma begrepp behöver användas för att eleverna ska få lättare att se att saker bygger på varandra. Eleverna behöver börja reflektera mer – det gäller att vi ger dem möjligheter till detta genom de modeller vi använder.
Bedömning för lärande genom Uppdrag språklyft (metodbok), Nya Språket lyfter! och Språket på väg. Men det är viktigt att lärarna pratar om varför man gör det man gör. Sol kan visa att det inte behöver vara svårt att undervisa om läsförståelse/läsförståelsestrategier.
Resultat – man borde vara mera mån om att använda dem för att utvärdera undervisning. ”Min” undervisning verkar inte ha med resultaten att göra för många lärare.
Ledarskap – tydlighet gör undervisningen och resultatet annorlunda. Hur kan vi/man tycka att det är ok? Resultatet jämfört med ledarskap och tydlighet kan säga mycket om varför ett resultat är som det är. Lärarna behöver få återkoppling på sitt arbete i klassrummet. Vilka moment behöver man arbeta med i varje enskilt sammanhang? Hur goda modeller är lärarna? Kommer vi i tid? Är vi beredda att börja? Goda exempel på tydlig början och slut av varje lektion från Hällefors.
Vi pratade länge om dyslexiutredningar.
# Läslyftet RUC
Vad tycker ni om upplägget?
Sakprosa?
Josefine Nilsson (No/SO ämnesövergripande, kvalitetsstrateg Örebro)
Läsförståelse och läsundervisning 2014-2015
RUC startar kompetensutveckling i läsförståelse och läsundervisning 2014-2015. Främsta målgrupp är lärare som undervisar i år 4-9, men alla intresserade är välkomna. Läsförståelse och läsundervisning 2014-2015 handlar om aktuell forskning och praxis. Man prövar tillsammans med elever och reflekterar sedan kring det man varit med om tillsammans med kollegor i lärgruppen. Områden som planeras: Läsförståelse och ungdomslitteratur, Litterära föreställningsvärldar, Lässtrategier, Multimodala texter och Bedömning av läsförståelse. Medverkande forskare planeras bli: Ann Boglind, Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Nina Olin-Scheller, Michael Tengberg och Dan Åkerlund
Struktur med lärgrupper, lärledare och projektansvariga förskolechefer/rektorer ger förutsättning för hållbar skolutveckling. Ytterligare info kommer på www.kau.se/ruc Intresserad att delta? Tala med din rektor! Anmälan av lärgrupper under jan 2014.
Ungdomslitteratur? Var kommer sakprosan in? Det är faktatexterna elever enligt forskning och stora internationella undersökningar har svårast för. Högläsning för många fler! Kognitiva utmaningar för alla elever – hur väljer man texter?
Ledarskap/relationer, tydlighet, bedömning viktigt att tänka på!
Vilken är den röda tråden genom kompetensutvecklingen? Samtalet om texterna. Förutsättningar för det goda samtalet – ledarskap, tydlighet, tillit och trygghet.
Vi hade önskat att det fanns en omgång med sakprosatexter och modeller för att läsa dessa.
Westlund och bedömning när hennes doktorsavhandling kommer.
Lägg föreläsningarna i någon form av utvecklingsordning – bas i början och mer ”finlir” i slutet. Kommer det att vara någon textläsning före varje träff så att man får en förförståelse inför varje föreläsning? (utdrag ur böcker, you tube-klipp)
Läsa mellan raderna av Brita Stensson rekommenderad bok under hela kompetensutbildningen. I övrigt artiklar.
1. Startdatum 7 maj – Ann Boglind, läromedelsförfattare, Göteborgs universitet, lärarutbildare Läsförståelse och ungdomslitteratur. Historiskt. Styrdokument. Bred bakgrund till området. Klassrumspraktik och forskning.
2. Litterära föreställningsvärldar 10 september – utgångspunkt från Judith Langer. Ingrid Mossberg Schüllerqvist.
3. Lässtrategier – Michael Tengberg. Textkopplingar, modellerande, fler strategier än RT. Noveller – rekommenderade för de olika stadierna
4. Mulitmodala texter – webb och dialog med omvärldenNina Olin-Scheller och Dan Åkerlund, IKT i undervisningen
5. och 6. Sakprosa i fokus
7. Bedömning av läsförståelse – Michael Tengberg, Ingrid Mossberg Schüllerqvist
# Utvärdera konferensdagen
Allmänt intryck
Mycket bra. Vi har svarat på enkäter. Det var synd att det inte var fler platser – många fler hade velat och behövt lyssna. Kommer nästa års konferens vara en del av Ruc-satsningen? Erica Jonvallens del och Elisabeth Nybergs också var mindre intressanta för de ”vanliga” lärarna. Vi i nätverket och med en annan slags profession, tyckte att de var intressanta de också. Det har märkts på samtalen efteråt att de lärare som hade förförståelsen för Westlund, tog med sig mest från hennes föreläsning. De som hade mindre förförståelse för hennes koncept tog med sig mest från Widmark och En läsande klass. En läsande klass är alla väldigt imponerade av.
# Reading to Learn
Hur går det?
Två dagar med mycket innehåll (egentligen en åttadagarskurs som genomförs på fyra dagar). Handleda utan att göra något själv innan = svårt. En teknik i materialet som bara finns på engelska. Tio häften varav 5-6 stycken används i den handledningsomgång som genomförs i några kommuner i Värmland ().Skönlitteratur har tagits bort till förmån för sakprosa. En för svår text som alla får lov att bita i.
Mycket förberedelser inför att arbeta med och läsa en text. Först helheten – gemensamma samtal om vad man redan vet om området texten berör. Läraren läser högt för eleverna. En mening i taget förklaras med egna ord – behöver tänkas igenom i förväg. Ord för ord går man igenom när det är svåra stycken; detaljerad läsning kallas detta (se ett filmklipp om ”närläsning” på you tube British Columbia, strategier för läsning). Eleverna ska kunna söka reda på och stryka under ”fjärde ordet på tredje raden”. Med denna systematiska genomgång ska ingen elev känna sig misslyckad. Luckläsning är en del av metoden – eleverna säger nästa ord. Nyckelorden som eleverna har strukit under skrivs upp, gemensam text som man kommer fram till och faktaorden ska finnas med men med mer vardagliga ord. Elever kan skriva varsin mening under lärarens ledning. Stavning är en viktig del i det hela och eleverna hjälps åt med detta. (Vi jämför med cirkelmodellen, Gibbons). Bagarmossens skola har arbetat med modellen och finns med på filmer på you tube. Genrerna är lite annorlunda än Gibbons genrer. Mycket beröm hela tiden. Diskutera intressanta frågor som avslutning.
Vi frågar oss hur det i förlängningen är när eleverna har varit med om detta många gånger – hur fungerar modellen då? Lär de sig att senare ta ut egna nyckelord? Kan man inte ställa frågor till eleverna om ord och begrepp? – Nej, detta är en modell när alla elever ska kunna svara på alla frågor. Slutligen samtalar eleverna om text-till-mig som en avslutning. Under själva undervisningen är inte elevernas egna erfarenheter medtagna i undervisningen. För- och efterarbetet är däremot deras att reflektera över.
Flera lärare ska kunna vara involverade. Ämnesläraren har ansvaret för ämnesorden.
Eleverna når höga resultat. Gapet mellan elevernas kunskaper minskar. Provet är att skriva en egen text (fjärde delen i cirkelmodellen). Eleverna ska vara aktiverade. För läraren är det mycket strikt och styrt. Kan man göra det till sitt eget sedan?
Gerd har handledning i åk 4 och åk 6 samt åk 7 och SVA på mellanstadiet.
Deltagare:
Gerd Widing, Säffle
Ann Ellström, Karlstad
Katarina Pontelius, Arvika
Ulrika Clewemar, Sunne
Marlene Andersson, Hammarö
Mona-Lena Ohlsson, Eda
Marie Olsson, Grums
Elisabeth Savefjord, Grums
Ulla-Britt Görman, Hällefors
# Boktips mm
Kunskap, språk och
identitet Att undervisa flerspråkiga elever i F-6, Lena Vestlin (red)
Lärarförbundet
Bedömning av svenska som
andraspråk, Anna Flyman Mattsson & Gisela Håkansson Studentlitteratur
Flerspråklighet i skolan,
Eva-Kristina Salameh (red) Natur & Kultur
Tankarna springer före –
att bedöma ett andraspråk i utveckling, Tua Abrahamsson & Pirkko
Bergman (red) Stockholms universitets förlag
Skolspråk och lärande,
Anna Slotte-Lüttge &
Liselott Forsman Opetushallitus Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker
2013:5 (Finland) pdf från Skolverket/NCS?
Konsten att läsa
faktatexter från Natur & Kultur
Flera språk i förskolan
Skolverket stödmaterial
Språkinriktad undervisning,
Maaike Hajer & Tjeun Meestringa, Hallgren & Fallgren
Uppdrag språklyft
Natur och Kultur
Skriva, läsa, lära,
David Rose & JR Martin, Hallgren & Fallgren
Låt språket bära,
Annika Ringh
Bab.la istället för lexikon på nätet
Studiehandledning på modersmål i Arvika – se bloggen – kl
15.30-17.00 24/10 eller 7/11Tasserudsgymnasiet, Arvika (samma föreläsning)
Vid tangentbordet
Ulrika
Clewemar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar