Nätverksträffen innehöll, som vanligt, aktuella spaningar och vi fortsatte lära oss mer om genrepedagogik.
Vi inledde mötet genom att presentera oss kort och delge varandra ”spaningar”. Det var allt från tips på föreläsare som vi hört på NCS konferens i Stockholm till RUCs seminarieserie om nyanländas lärande till film från SPSM om tillgänglighet i undervisningen.
Sedan fortsatte vi på temat genrepedagogik genom att samtala om det vi läst i Låt språket bära kapitel 1-4. För att möjliggöra bästa möjliga samtal hade mötesdeltagarna fört läslogg och citat tankar och frågor lyftes och diskuterades i smågrupper. Vi pratade mycket om vikten av att modellera och cirkelmodellen. Vi såg också på filmer om olika genrer.
http://www.ur.se/Produkter/182356-Spraket-bar-kunskapen/Fordjupning
Utifrån dessa filmer skrev de olika grupperna minnesanteckningar:
Förklarande text.
När eleven ska förklara processer så ges de begreppen/orden. Det underlättar när de ska förklara. Att de även tillsammans får pröva att använda orden i ett sammanhang. Det kan ibland vara långt i från "jag har förstått processen/ innehållet" till att kunna förklara i ord, från tanke till tal/skrift. Genom att eleven ges de ord/begrepp som är specifika för en förklarande text så stöttar det förklaringen.
Instruerande text.
Tydlighet i vilka ord de ska använda för att skriva en instruktion. Genom att läraren hela tiden ställer frågor om ord val i texten så får eleverna tänka o reflektera runt vilket som passar bäst.
Hur kan vi i rollen som språk-, skriv- och läsutvecklare förmedla detta vidare???
Vi fick lära oss nya begrepp: deltagare och processer. Processer indelas i underrubriker.
Eleverna får träna på många olika sätt- läraren använder många olika moment. (Upprepningar)
En av oss i gruppen tyckte att läraren var burdus, medan de övriga förstod att hon var tydlig och bestämd. (Vana av att arbeta med elever som har invandrarbakgrund.)
Lärarna är övertydliga och modellerar.
Man diskuterar synonymer, vilka ord/ uttryck som passar bäst.
Det är viktigt att ha mottagare, i det här fallet i instruktioner.
Första filmerna om förklarande text hade likheter med problemlösning, sicksackmönstret en bra metod för sökläsning. Vi blev något förvirrade över de nya begreppen, action och deltagare. Vi ställde frågan om även eleverna blir det. Under en period kommer den vanliga skolgrammatiken att löpa parallellt med den funktionella grammatiken.
Filmerna om instruktioner upplevde vi som tydligare, eleverna fick använda flera sinnen, bra med roller och guidning genom uppdraget. Men det var små grupper och vi funderade på hur det ser ut i en klass med 25 elever?
Vi pratade också om hur viktigt det är med tydliga mallar för olika typer av texter, för grundskolan lägre åldrar är det mer självklart medan vi förutsätter att gymnasieelever har kunskapen sedan tidigare.
Nästa möte äger rum 3 februari kl 9.30-14.30. (För de som anmält att de vill medverka i Läslyftets modul ”Lässtrategier och sakprosa” kan andra tider bli aktuella- vi börjar tidigare eller slutar senare.) Till nästa möte ska vi ha läst kapitel 6-7 om fakta- och evaluerandefamiljen samt skrivit läslogg. Då ser vi filmerna om rapporter och argumentationer. Om vi hinner går vi också in på berättarfamiljen.
Nätverksdeltagare:
Malin Granström, Arvika
Lena Gille, Filipstad
Solveig Hedlund, Storfors
Katarina Hellund Eriksson, Filipstad
Therese Guttke, Karlstad
Marianne Nilsson, Eda
Anna Berndt, Karlskoga
Ylva Säfström, Hagfors
Marie Ohlsson, Grums
Anna Börjesson, Säffle
Anne Ellström, Karlstad
Christel Ekelund, Torsby
Agneta Davisddon, Torsby
Pia Sundgren, Sunne
Gerd Widing, Säffle
Elisabeth Savefjord, Grums
Katarina Pontelius, Arvika
Karin Eriksson, Kristinehamn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar