Lättläst med Christina Olin-Scheller

Nu ligger Malins sammanfattning av vår träff med Christina Olin-Scheller ute på Pedagog Värmland. En intressant förmiddag!

Vill du jobba som lärare i Värmland och forska på halvtid?

Karlstads universitet söker sex doktorander inom forskarskolan för undervisningens digitalisering med licentiatexamen som slutmål. Starten planeras till hösten 2017. Forskarstudierna ska bedrivas på halvtid parallellt med yrkesverksamhet som lärare i den kommunala skolan i Värmland. Även sökande som inte i nuläget har en sådan läraranställning är välkomna att söka och få sin ansökan beaktad om läraranställning kan beredas. Forskningsprojekten ska rymmas inom området undervisningens digitalisering, vilket innebär att de i grunden är ämnesdidaktiska och specifikt berör möjligheter att utveckla undervisningen och lärandet kring ett undervisningsinnehåll i ett digitaliserat klassrum.

Sista ansökningsdag är 7 april. Är du intresseras? Läs hela utlysningen här.

CSL-dagen 2 juni

Boka in fredagen den 2 juni!

Årets CSL-dag består av föreläsningar på förmiddagen och workshoppar på eftermiddagen.

Under förmiddagen behandlas multikulturella klassrum, litteracitet för nyanlända och muntliga språkprov. På eftermiddagen finns det två workshoppar om läsning, en för lärare i svenska och en för lärare i engelska. Dessutom finns en workshop med inriktning på bedömarträning av elevers skrivna texter i svenska åk 6. 

Program hittar du här och anmälan gör du här.

Seminarium specialpedagogik

Här följer en inbjudan till vårt högre semiarium i specialpedagogik, som hålls på Institutionen för pedagogiska studier och som kan vara intresse för medlemmar i CSL:

 

Tisdag den 21/2 kl. 13-15 i 3D 512 A kommer Eva Wennås Brante från Oslo universitet till det högre specialpedagogiska seminariet för att presentera sin avhandling Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild?.

 

Alla intresserade hälsas välkomna! Den som vill förbereda sig kan gärna läsa någon av Evas artiklar som ni finner på följande länkar:

https://journals.uio.no/index.php/adno/article/view/1117

 

http://www.tojet.net/articles/v16i1/16110.pdf

 

Evas avhandling i sin helhet finner ni på:

 

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35512

 

Väl mött!

 

Specialpedagogikgruppen genom

Marie Tanner

 

Seminarieprogram CSL

CSL seminarier är öppna för alla som är intresserade och bland vårterminens seminarieprogram finns flera seminarier som skulle kunna vara relevanta för oss. I går deltog jag i Egua-dagen som handlade om likvärdig bedömning. Fokus var elevtexter i svenska och muntlighet i engelska och dagen var superintressant. 6 april kommer ett nytt seminarie om detta. För er som jobbar med nyanlända kan jag särskilt rekommendera Dueks disputation 24 februari, men det finns mycket vi kan ta del av.

Om inte annat anges i programmet så är det kl 13-15 i 12A522 som gäller. för seminarierna. Och så här ser programmet ut:

9 jan Equa-dag

19 jan Redovisningsseminarium, forskningsprojekt som under 2016 finansierats med CSL-medel

3 feb Susanne Duek spikar sin avhandling: Med andra ord - samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn, kl. 13.00 i foajén utanför Aula Magna.

16 feb Engelska, lingvistik, kl. 13.00-15.15, i 12B545:
13.00-14.00: Marie Källkvist, Henrik Gyllstad, Pia Sundqvist & Erica Sandlund: “Multilingual Spaces? Language Practices in English Classrooms,” presentation av nytt VR-projekt.
14.00-15.00: Marie Källkvist: “Language Policy: a case study of a Swedish university”
15.00-15.15: Frågor och diskussion (båda presentationerna)

23 feb Anders Öhman, professor i litteraturvetenskap och litteraturdidaktik vid Umeå universitet: Vad händer? Litteraturläsningen och undervisningen (lokal 3A340)

24 feb Disputation: Susanne Duek: Med andra ord - samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Lokal 9C 203, kl. 13.00

14 mars Djamilla Fatheddine, doktorandseminarium. (3A340, kl. 13-15)

16 mars Presentation av VR-projektet Uppkopplade klassrum - Nya literacypraktiker bland gymnasieelever i de smarta telefonernas tidevarv

21 mars ROSE-seminarium med Ingrid Carlgren, professor i pedagogik vid Stockholms universitet. Aktuell med boken Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. (3C426)

6 april Presentation av CSL-projektet EQUA - Hur kan likvärdigheten i lärares bedömning stärkas?

18 maj Presentation av LISA-projektet - Linking instruction and student achievement

2 juni CSL-dagen

”Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus”

Med något års mellanrum anordnas en nordisk konferens i ämnet barn- och ungdomslitteratur av de nordiska barnboksinstituten. 2016 års konferens, ”Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus”, äger rum på Svenska barnboksinstitutet i Stockholm den 29 augusti-1 september 2016. Temat är bildens betydelse och roll i den nordiska barn- och ungdomslitteraturen.

Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus arrangeras av Svenska barnboksinstitutet i Sverige i samarbete med Norsk barnebokinstitutt i Norge och Center for Børnelitteratur i Danmark. Konferensspråket är huvudsakligen skandinaviska.

http://www.nordiskforskarkonferens.se/

CSL-dagen 2 juni

Torsdagen den 2 juni är det dags för årets CSL-dag.Sista anmälningsdag är söndagen den 22 maj och du anmäler dig på www.csldagen2016.axaco.se 

Programmet finns på CSLs hemsidaoch du som ingår i nätverket har även fått det på mejl.

Seminarie CSL

Välkommen till högre seminarium i CSL torsdagen den 17 mars 13-15 i 12A522 då vår gästprofessor Lise Iversen Kulbrandstad presenterar sin forskning om läsning, literacitet och flerspråkighet.

Likvärdig bedömning!

Projektet syftar till att stötta och utveckla en likvärdig bedömning av elevers kunskaper i svenska och engelska. Detta är ett erbjudande om kompetensutveckling som vänder sig till lärare som undervisar i svenska och engelska i årskurs 6.

Projektet är ett kombinerat forsknings- och kompetensutvecklingsprojekt som genomförs vid Karlstads universitet under 2016.

OBS! Eftersom vi fått signaler om att många lärare fått den här informationen sent eller inte alls så har vi förlängt anmälningstiden till den 18 mars.

Vänliga hälsningar

Michael Tengberg, Eric Borgström, Lena Lötmarker, Erica Sandlund, Gustaf Skar & Pia Sundqvist

http://www.kau.se/csl/likvardigbedomning

Doktorandtjänster vid Göteborgs universitet

Nu kan du ansöka om doktorandtjänst i utbildningsvetenskap inom ett av följande tio forskarutbildningsämnen:

• Barn- och ungdomsvetenskap
• Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap
• Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap
• Idrottsvetenskap
• Kostvetenskap
• Matematik/naturvetenskap, inriktning utbildningsvetenskap
• Pedagogiskt arbete
• Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning
• Tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap
• Ämnesdidaktik med inriktningar

Läs mer: http://cul.gu.se/amnen

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Den frågan ställer sig professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle. Hon besvarar den också med "ja" och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk?

film Maaike Hajer

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots stora förändringar i gymnasieskolan med större utbud av både huvudmän och utbildningar, har den sociala strukturen inte förändrats, konstaterar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två saker, dels om hur skolmarknaden växt fram och hur nya huvudmän etablerats och förändrat gymnasieskolan, dels om hur skolmarknaden fungerar socialt. Där blir det riktigt intressant. Jag har studerat registerdata och statistik från olika källor för att få en bild av den sociala strukturen inom skolmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att skolmarknaden förändrat utbudet sett till huvudmän och utbildningar så är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Även om vi fått ett större utbud hänger valet av utbildning ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi. Samtidigt har marknadsmekanismerna ökat komplexiteten. Störst genomslag får marknadsinslagen på skolor med en bred social rekrytering. Skolorna försöker profilera sig och locka med framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

– I andra änden har marknaden haft lite inflytande, till exempel vad gäller elitskolorna i Stockholms innerstad. De skolorna vårdar snarare sitt rykte med gamla anor och en bra lärarkår. De har stora resurser och är rädda om sitt kulturella kapital. De rekryterar framför allt elever från resursstarka familjer med högre positioner i samhället. För dessa elever är inte gymnasieskolan det som avgör vilket yrke man ska ha och en aktiv profilering och marknadsföring skulle snarare underminera dessa skolors rykte.

http://www.skolporten.se/forskning/intervju/126831/

Elever bemöts olika utifrån etnicitet och bakgrund

I skolan är färgblindhet den rådande ideologin. Men hudfärg spelar roll, visar Osa Lundberg i sin avhandling. 

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur sociala och kulturella skillnader uppstår i skolans praktik, vad det får för konsekvenser och vad det finns för möjligheter till förändring. Jag har under tre års tid i en skola i förorten följt tre klasser i årskurs nio i alla kärnämnen, för att se hur sociala och kulturella skillnader uppstår, oavsett ämne.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Man tror att hudfärg och etnicitet inte ska ha någon betydelse, men det spelar roll för hur eleverna blir bemötta både i och utanför skolan. Det handlar om ras – men lika mycket om elevernas socioekonomiska bakgrund, att de kommer från förorten. Eleverna adresserades som icke-svenskar, både på skolan och vid utflykter.

http://www.skolporten.se/forskning/intervju/hudfarg-spelar-roll/

Likvärdig bedömning

Vill ni delta i ett projekt för att stötta och utveckla en likvärdig bedömning av elevers kunskaper i svenska och engelska? Här kommer ett erbjudande om kompetensutveckling som vänder sig till lärare som undervisar i svenska och engelska i årskurs 6.

Projektet är ett kombinerat forsknings- och kompetensutvecklingsprojekt som genomförs vid Karlstads universitet under 2016.

http://www.kau.se/csl/likvardigbedomning

Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning

Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning.
http://www.lararnasnyheter.se/chef-ledarskap/2015/06/01/elevernas-behov-ska-styra-lararnas-fortbildning

CSL-dag 9 juni

CSL-dagen är en kostnadsfri konferens med didaktisk inriktning för lärarstuderande och lärare på alla stadier. Ta del av aktuell forskning med relevans för läraryrket och knyt kontakter med andra som är verksamma inom ditt område!

Anmälningslänk och mer information om CSL-dagen finns på hemsidan
http://www.kau.se/csl

Forskare och lärare tillsammans

Forskning om undervisningens verklighet måste bedrivas tillsammans med – och inte på – lärarna. När lärarnas tysta kunskap generaliseras och görs tillgänglig för alla skapas oanade möjligheter för hela yrkeskåren, skriver professor Pernilla Nilsson.

Skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att lärares praktik ska grundas i forskning och vetenskap. Men akademisk forskning om undervisning och lärande har av tradition haft en relativt liten påverkan på praktiken. En förklaring kan vara att lärare upplever en skillnad mellan den vetenskapliga kunskapen och det sammanhang kunskapen ska tillämpas i. Forskningen belyser dessutom inte alltid de frågor som lärare arbetar med i vardagen. Akademisk forskning har också en tendens att hitta teoretiska lösningar på ”undervisningsproblem” vilka inte nödvändigtvis är samma problem som lärare måste lösa för att hitta fungerande klassrumsaktiviteter.

Detta leder i sin tur till det som forskare ibland kallar ett gap mellan teori och praktik. För att överbygga det gapet, men också bygga en skola på vetenskaplig grund, behöver lärare få möjlighet till kompetensutveckling och reflektion. Trots detta visar den internationella studien Talis (The Teaching and Learning International Survey som fokuserar på hur fyra miljoner lärare i 34 länder upplever sin yrkesvardag), att svenska lärare får generellt mindre kompetensutveckling än kollegor i andra länder och sällan får återkoppling från sina skolledare.

http://www.lararnasnyheter.se/forskning/2015/03/08/dags-lyfta-fram-lararnas-tysta-kunskap

Det handlar både om strukturerna och om lärarna

”Nu har forskningen kommit fram till vad som är den viktigaste orsaken till att resultaten i skolan sjunker. Det är lärarna som är orsaken.” Detta mötte en rektor sin pedagogiska personal med i aulan första dagen på vårterminen. 

Detta att lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för hur elever lyckas med sina studier möts man ideligen av från politiker, skolledare och journalister, ofta med en hänvisning till olika forskningsrapporter. Detta ska inte handla om att det vi lärare gör inte är viktigt, heller inte att vår roll kan vara avgörande för elevers måluppfyllelse, men jag vill diskutera om det är den enskilt viktigaste faktorn för hur skolan lyckas med de mål som satts upp.

How Teachers Can Motivate Students of Any Age

Belöningssystem slår ofta fel när det kommer till lärande: vi vill att eleverna ska lära sig för sin egen skull, inte för att få en extern belöning. Men hur stöttar och stärker vi elevernas inre motivation i ett skolsystem som förlitar sig på betyg som ett sätt att mäta framgång och utveckling?

Om detta handlar följande artikel, som är skriven på engelska:
http://blogs.kqed.org/mindshift/2014/10/how-teachers-can-motivate-students-of-any-age/

Dagordning och anmälan 5 maj

Nätverksträff måndag den 5 maj kl 12-16 i rum 3A 340  

Mötet inleds med besök av forskarna Christina Ohlin Scheller och Michael Tengberg som berättar om sin senaste forskning: läsning av argumenterande text.

Vi kommer ägna även resten av tiden till forskning och övriga  "spaningar". Jag vet att bl.a. Grums hade förberett en spaning till förra gången och den ser vi fram emot att få höra om. Jag ber även er övriga att tänka igenom, presentera och ev.  kopiera upp spaningar.

Jag vill även att vi blickar bakåt och funderar kring vilka "lösa trådar" som behöver följas upp framöver av det vi redan gjort. Självklart börjar vi också blicka framåt mot nästa läsår.

Det är viktigt att du anmäler dig via kommentarsfältet nedan senast 17 april så att jag kan se till att så många som möjligt får ta del av Michaels och Ninas forskning.

Väl mött!