Vi fick information om den modul som Karlstad universitet håller på att arbeta fram, Lässtrategier för sakprosa, och vi fördjupade oss inom genrepedagogikens faktatexter och evaluerande texter.
Karlstads universitet håller på och tar fram en modul till Läslyftet
som heter ”Lässtrategier för
sakprosa” och riktar sig till lärare i svenska och svenska som
andraspråk år 4-9. Fokus för
modulen är att höja lärarnas kompetens i ämnet.
Ingrid Mossberg Schüllerqvist, som är vetenskapligt
ansvarig för modulerna, samt Zara Hedelin och Marie Wejrum presenterade
modulen och dess delar närmare för samtliga nätversdeltagare.
A-delen innehåller teori(ex texter/podcasts/filminspelningar)
Dessa ska ta 45-60 minuter för lärarna att sätta
sig in i så det kommer bli en hel del förläsningar
och sedan en referenslista på litteratur om man vill fördjupa sig. Denna
del vill man ha respons på från oss.
B-delen utgörs av planering av undervisning
C- delen är att genomföra den
undervisning man planerat
D- delen är ett samtal om genomförd undervisning och
genomgång
teori
Modulen innehåller följande delar: kännetecken
för god läsundervisning och goda läsare,
läsportfölj för bedömning, bakgrundskunskaper,
uppbyggnad sakprosa, lässtrategier
(modeller, källkritik)
samt metareflektion.
Måndag den 16 februari ska intresserade
nätverksdeltagare återigen träffas för
att ge feedback på de podcaster som är
under framtagande. Klockan 9-12 träffas vi i lokal 21E216 (Ägget-huset)
för att utveckla ljudinspelningarnas tilltal, ton och tydlighet.
Vi kommer även att diskutera vilka lässtrategier för
sakprosa som vi kan hjälpa till att modellera.
Karlstads universitet har också fått
i uppgift att ta fram en handledarutbildning för handledare inom Läslyftet.
För Läslyftets processledare och språk-,
läs-, och skrivutvecklare kommer NCS att genomföra
en utbildning som fokuserar på systematiskt kvalitetsarbete.
Vi diskuterade om språk-, läs- och skrivutvecklaren kan vara både handledare och
processledare samtidigt, men kom inte fram till något svar på den
frågan. Däremot kanske det är
bra att sprida ansvaret och engagera fler i arbetet för att öka
kompetensen hos så många som möjligt.
Efter läslyftsprat och kaffe gick vi vidare
med vårt arbete kring genrepedagogik. Vi jämförde
våra läsloggar till kapitel 6 och 7 i boken Låt
språket bära. Nedan återges reflektionerna kring de här
kapitlen (som behandlar faktafamiljen och den evaluerande familjen). Frågorna
tar vi med oss till studiebesöket.
Vi är kritiska till att man analyserar och analyserar sönder texter i
beståndsdelar. Hjälper det
eleverna? Till vilket syfte?
Den funktionella grammatiken och dess
uppdelning/begrepp – vad är syftet och vem ska använda dem? För detaljerad för eleverna
tycker vi och är det verkligen en vinst? Men modellerna är bra, en
tydlighet är bra. För vem är boken skriven? Ålder? Är det för oss pedagoger?
Pia berättade om sitt arbete med argumenterande, berättande, instruerande
och faktatexter enligt genremodellen. Arbetet blev tydligt för barnen som förstod det väl.
Vi diskuterade traditionell grammatik kontra
funktionell grammatik. Fördelar? Nackdelar? Ska man jobba med båda parallellt?
Modellera texter från konkret till det abstrakta. Viktigt!
Många nya begrepp. Ska man använda de nya
begreppen Deltagare- aktionsprocesser eller verb och substantiv? Vad betyder
orden? Måste först veta själva. Ska vi använda orden för elever? När ska de
introduceras i så fall? Vad är syftet? Är det begreppen eller arbetssättet som har
gjort att det har blivit ett så bra resultat?Hur mycket grammatik används idag på högstadiet och
gymnasiet?
Är de här grammatiska begreppen bättre?
Vi arbetar mer med olika texttyper i och med LGR-11 i
tidiga år.
En konkret bok med bra exempel.
Hur vedertaget är det här i Sverige? Arbetar många med
genrepedagogik? Har de inte återinfört den ”traditionella” grammatiken på lärarutbildningarna)
Bra med konkreta exempel efter varje texttyp. Det tar
tid, att de i bokens exempel tar sig tid. På djupet.Röd tråd från yngre till äldre åldrar, tydlig
progression.Det kan leda till en tematisk planering som man kan utveckla och
använda om o om
igen.Många avancerade
begrepp, processer, omständigheter, deltagare... behövs de?
Vi tittade på filmerna från
Rinkeby om beskrivande rapport…
… och vi tänkte,
talade och skrev:
Styrda diskussioner. Dictogloss blev bara en upprepning
av texten. Förstod de verkligen det de skrev? Var det viktigt att ha
rätt ordning?
Bra med sex-fältare som stöd vid
rapportskrivningen.
Tydliga stödstrukturer/ tankestrukturer. Läraren är tydlig.
Sexfältaren bra sätta att sammanfatta fakta, ger en bra
styckeindelning när man ska skriva egna texter sen.
Gör gemensamt, gör tillsammans. Inte hasta iväg.
Dictoglossen, man hjälps åt för att komma ihåg. Alla är delaktiga.
Dictogloss – lärare läser två ggr och eleverna skriver sedan ner
ordagrant det de kommer ihåg. Nytt!
Bra med stödstrukturer, sexfältaren som
mall är bra eftersom
det ger eleven tydlighet och då större chans att lyckas.
Tydlighet är viktigt, pedagogens roll, engagemang
och tydlighet är en tungt vägande faktor för att eleverna
ska lyckas och förstå det dom gör.
Sexfältaren ett bra stöd inför individuellt skrivande. Använder genrebegrepp
med en förklarande mening. Man måste nog gå igenom vad
stödord är så barnen är bekanta med begreppet. Faktatext/sakprosa/beskrivande
rapport, olika uttryck - kan bli
begreppsförvirring. Nytt med dictogloss för oss, bra
modell.
Samma sak gjorde vi med filmerna om argumenterande text:
Tydliga och bra filmer som alla lätt kan följa. Filmer
som lärare skulle kunna
följa och
inspireras av.
Läraren tar upp ord som är typiska för en
argumenterande text: bör, kan, ska. De
använder en
dialog/rollspel för att öva detta – kul övning! Bra att hon tog med olika typer av moment, att se,
höra, göra och använda olika
sinnen är mycket bra för att få med eleverna
på olika sätt.
Tydlighet! Varierad undervisning. Elevernas egna
erfarenheter kom till användning. Hon vågade ta fram svårare frågor om modersmål och att
flytta till Sverige.
Det känns enklare helt plötsligt. Man får vara med från början. Konkret,
inga komplicerade ord.
Hon förklarar orden, sen sätter hon en rubrik (konnektorer).
Upprepar och ger eleverna modeller tillsammans med
barnen. De behöver inte göra fel, de gör tillsammans.
Skriver gemensamt, modellerar muntligt.
Nästa träff sker måndag
20 april kl 9.30-14.30 på Karlstads universitet. Då
ska vi behandla studiebesöket på Knutbyskolan och utvärdera läsårets
kompetensutveckling om genrepedagogik. Dels ska vi titta på
våra förväntningar och se om de infriats och
dels ska vi ”låna” och använda GLUT från RUCs
seminarieserie:
G – Vad har jag gjort? (Beskriv ditt arbete i nätverket, kommunen, skolan och/eller
klassen)
T – Vad har jag tänkt?
L – Vad har jag lärt mig?
U – Vad vill jag utveckla eller utmana i nätverket, i kommunen och/eller i min
undervisning framöver?
Undertecknad förbereder och har beskrivit en del av Gjort, närmare bestämt vårt
arbete i nätverket före träffen. Ni förbereder
och har skrivit ner vad ni Gjort i
kommunen, skolan och/eller klassen innan ni kommer till träffen.
Förutom utvärdering
ska vi också titta fram mot nästa
läsår. Får
vi möjlighet till utvecklingsbidrag? Vad vill vi utveckla i så
fall? Om vi måste ”klara oss på egen
hand” – vilka möjligheter har vi då?
Kan vi använda CSLs kompetens? RUCs?
Före läsårets sista nätverksträff
är det dock studiebesök för många av oss. För att
få ut maximalt av det är det önskvärt att vi har läst ut
boken. Det vi har kvar är berättarfamiljen (kap 5) och grammatiken
(kap 8).
Innan vi slutade hann Marianne från Eda
tipsa om en blogg om genrepedagogik och gymnasiet:
Deltagare:
Malin Granström, Arvika
Christel Ekelund, Torsby
Marlene Andersson, Hammarö
Pia Sundgren, Sunne
Anne Ellström, Karlstad
Marie Ohlsson, Grums
Anna Börjesson,
Säffle
Marianne Nilsson, Eda
Katarina Hellund Eriksson, Filipstad
Therese Guttke; Karlstad
Katarina Pontelius, Arvika
Lena Gille, Filipstad
Anna Berndt, Karlskoga
Solveig Hedlund, Storfors
Agneta Davidsson, Torsby
Elisabeth Savefjord, Grums
Cecilia Näslund,
Årjäng
Karin Eriksson, Kristinehamn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar