Forskning om undervisningens verklighet måste bedrivas tillsammans med – och inte på – lärarna. När lärarnas tysta kunskap generaliseras och görs tillgänglig för alla skapas oanade möjligheter för hela yrkeskåren, skriver professor Pernilla Nilsson.
Skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att lärares praktik ska grundas i forskning och vetenskap. Men akademisk forskning om undervisning och lärande har av tradition haft en relativt liten påverkan på praktiken. En förklaring kan vara att lärare upplever en skillnad mellan den vetenskapliga kunskapen och det sammanhang kunskapen ska tillämpas i. Forskningen belyser dessutom inte alltid de frågor som lärare arbetar med i vardagen. Akademisk forskning har också en tendens att hitta teoretiska lösningar på ”undervisningsproblem” vilka inte nödvändigtvis är samma problem som lärare måste lösa för att hitta fungerande klassrumsaktiviteter.
Detta leder i sin tur till det som forskare ibland kallar ett gap mellan teori och praktik. För att överbygga det gapet, men också bygga en skola på vetenskaplig grund, behöver lärare få möjlighet till kompetensutveckling och reflektion. Trots detta visar den internationella studien Talis (The Teaching and Learning International Survey som fokuserar på hur fyra miljoner lärare i 34 länder upplever sin yrkesvardag), att svenska lärare får generellt mindre kompetensutveckling än kollegor i andra länder och sällan får återkoppling från sina skolledare.
http://www.lararnasnyheter.se/forskning/2015/03/08/dags-lyfta-fram-lararnas-tysta-kunskap
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar