minnesanteckningar 25 augusti 2015

Minnesanteckningar SOLiVärmland 25 augusti

Vi fick besök av forskarna Christina Olin-Scheller och Marie Tanner som berättade om sin forskning. Louise Alvarsson, som är projektledare för Värmland läser, hälsade också på. Vi pratade om de utbildningar många av oss går inom ramen för Läslyftet. Om detta och lite till kan du läsa nedan. 

Läsa lätt och Connected classrooms

Vi fick besök av Marie Tanner och Christina Olin-Scheller som forskar vid Karlstads universitet. De berättade sina pågående projekt, och trots att det inte finns färdiga resultat ännu fick vi ta del av deras tankar och de tendenser de ser.

Läsa lätt

Första projektet heter Läsa lätt och det drivs av Christina Olin-Scheller vid Karlstads universitet samt Anna Nordenstam från Göteborgs universitet. De vill undersöka varför lättläst har blivit så populärt? Vad är det för litteratursyn som ligger i botten?  Många vet inte om att genren finns över huvud taget eller så tänker man sig att den bara är till för människor med grava funktionshinder. När Centrum för lättläst inrättades 1968 var det också med inriktning mot specifika målgrupper. Men de sista fem åren har genren ”lättläst” fullständigt exploderat.  Försäljningen har nästan dubblerats och nyskriven lättläst för barn och unga utgör i dag ca 15-20% av all försäljning. Det har poppat upp flera förlag som bara ger ut lättläst och de stora förlagen har speciella utgivningar. Det finns inte bara "lättlästförfattare" utan dag vill redan etablerade författare vill också in på marknaden för lättläst t.ex. Camilla Läckberg och Johanna Nilsson. Till många lättlästa böcker hör ofta både ett lärar- och ett elevmaterial.

Trots detta finns inte en enda studie gjord om lättläst tidigare, förutom några lingvistiska studier, enligt forskarna. Genom intervjuer med förlag och författare samt lärare och skolbibliotekarie vill de undersöka hur förlagen och författarna ser på detta med lättläst. e tänker även göra en läsprövning eftersom det inte tidigare prövats om de här böckerna verkligen är lättlästa. Förlagen själva definierar lättläst som kronologisk handling, få karaktärer, få sidor och ingen parallellhandlingen.

Vi som språk-, läs- och skrivutvecklare reagerar mot att elever utsätts för sådana förenklingar. Det vi får lära oss är att i stället för att förenkla ska vi ge en mer stöttande undervisning.

Böckerna inom genren lättläst har tydliga, och enligt oss stereotypa målgrupper så som nyanlända, flickor, pojkar, dementa eller interner.  Förlagen talar också ofta om läsovilliga pojkar som gillar motorer. Utifrån tänkt målgrupp så får sedan författaren en "beställning". Forskarnas intryck är att förlagens stora ambition är att "göra gott" och att de vill att fler ska bli läsare. Nästa steg för forskarna är att undersöka hur undervisningen kring böckerna faktiskt ser ut.  

Connected classrooms

Här är det Christina Olin-Scheller och Marie Tanner vid Karlstads universitet som undersökt hur mobiltelefoner används i klassrummet, eftersom detta är en politiskt het potatis just nu och det skildras som ett ordningsproblem. Forskarna tittar på hur det ser ut i klassrummen? Vad fyller mobiltelefonerna för funktion? Samma undersökning genomförs i Finland och ska sen jämföra resultaten.

De har spelat in 8 lektioner i årskurs 9 och tittat på när mobilerna åker fram? Allmänt säger de, så märks inte mobilanvändningen så mycket om man specifikt tittar efter det, eftersom det sköts på ett diskret sätt. Absolut vanligast är att eleverna använder sina mobiler åker fram när gjort färdigt uppgift en uppgift eller när det finns ett glapp mellan aktiviteter. Vad forskarna sett är att det blir sällan konflikter kring elevers mobilanvändning utan oftast stannar det vis en tillsägelse som eleven lyder.

Forskarna har också kategoriserat elevernas mobilaktiviteter och mobilerna används absolut mest till att scrolla genom olika sidor och för att skriva.

Vi språk-, läs- och skrivutvecklare som lyssnade, tycker att det är en paradox att många av våra kommuner satsar hårt på att köpa in surfplattor och datorer till eleverna samtidigt som vi tvingar eleverna att lägga ifrån sig mobilen och vis er fram emot att höra mer om detta framöver.

Handledarutbildning

Nätverket diskuterade sedan den handledarutbildning som flera av nätverksdeltagarna går. Enligt dem så handlar det mycket om ledarskap och praktisk information om hur läslyftet är upplagt. På första träffen fick de bl.a. information om de olika modulerna och filmerna samt tips om fallgropar och positiva exempel från pilotgruppen. Läslyftets handledare och rektorer utbildas var för sig, men det är frivilligt för rektor att delta på träffarna.

NCS utbildning språk-, läs- och skrivutvecklare

Tillfälle 1 handlade mycket om systematiskt kvaliitetsarbete och forskningsbaserat arbetssätt.

För den som vill läsa mer om ett forskningsbaserat arbetssätt som grund för skolutveckling rekommenderas Forskning lyfter norr.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat-arbetssatt/forskning-lyfter-norr-en-praktisk-guide-1.219293

Vid nästa tillfälle ska också undertecknad ta med kopior av mallen vi fick på NCS utbildningstillfälle nummer 1 som heter ”mall som stöd för ett forskningsbaserat arbetssätt”.

Nytt bedömningsstöd

Från och med läsåret 2016/2017 kommer bedömningsstödet för årskurs 1-3 i svenska, svenska som andraspråk och matematik att bli obligatoriskt för årskurs 1. Observera att det inte längre är aktuellt att det ska bli obligatoriskt för årskurs 2 och 3! För årskurs 1 håller man också på och tar fram ett kunskapskrav för läsning och ett kunskapskrav för taluppfattning.

Värmland läser

Vi fick besök av Louise Alvarsson, projektledare för Värmland läser. Under november kommer en kampanj drivas av region Värmland. Den 30 september hålls ett dialogmöte, den 27 oktober blir det en konferensdag och den 27 november planeras för värmlands största bokcirkel på CCC.  Författarna till böckerna kommer vara på plats. Aktuella böcker och författare är De våra av Lars Andersson och Flickan med snö i håret av Ninni Schulman.

Runda

Avslutningsvis gick vi en ”runda” där nätverksdeltagarna berättade dels om vad som var på gång i hemkommunerna, dels om böcker eller föreläsningar som de tyckt varit värda att tipsa om. Här kommer ett axplock:

·        Hanna Stehagen och hennes bok Språk i alla ämnen

·        Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket

·        Josefin Nilsson är en populär föreläsare och visar hur man kan ”packa upp” texter tillsammans med eleverna

·        Mensa har representanter som kan komma ut och prata om särbegåvade barn i skolan. De pratar cirka 1 timme och det är gratis

·        NCS mall som stöd för forskningsbaserat arbetssätt

Nästa möte …

… planeras till slutet av oktober före höstlovet, helst v 43. Men det beror på när Michael Tengberg och Marie Tanner kan komma och berätta om sin forskning.

Närvarande:

Malin Granström, Arvika

Katarina Pontelius, Arvika

Marlene Andersson, Hammarö

Karin Eriksson, Kristinehamn

Åsa Hallström, Kristinehamn

Christel Ekelund, Torsby

Madelene Press, Sunne

Lena Gille, Filipstad

Katarina Hellund Eriksson, Filipstad

Theresé Guttke, Karlstad

Elisabeth Savefjord, Grums

Cecilia Näslund, Årjäng

Marie Olsson, Grums

Solveig Hedlund, Storfors