Nätverksträffen inleddes med en runda, fortsatte
med tankar och erfarenheter utifrån Läslyftet och avrundades med två
forskarbesök: Michael Tengberg och Marie Tanner från
Karlstads universitet.
I rundan berättade vi om våra
respektive uppdrag och vilken kompetensutveckling kring läs
och skriv vi bedriver i våra respektive kommuner och här
följer ett axplock. Det ska bli skrivarverkstad för
förskoleklasslärare i Arvika. I Hagfors träffas
alla lärare i årskurs 1 tillsammans med kommunens språk-,
läs- och skrivutvecklaren regelbundet under drygt ett läsår.
Ämnesövergripande och genrepedagogiskt
utvecklingsarbete pågår i Eda är i uppstartsfasen i Säffle.
I Årjäng sker en stor satsning på
skolbibliotek och att bygga upp en verksamhet kring detta.
Vi utbytte också erfarenheter av de olika modulerna vi
jobbar med. I Grums använder de ”Läsa och skriva i alla ämnen”
(åk 1-3) samt ”Tolka och skriva text i skolans alla ämnen”
(åk 7-9). Torsby jobbar med modulen för
grundsärskolan ”Strukturerad läs- och
skrivundervisning”, som de tycker passar utmärkt
som en ”grundmodul” för alla lärare. I Hammarö har
de valt ”Samtal om text” (åk 1-9) inledningsvis.
Vi fortsatte med att delge varandra erfarenheter från Läslyftets
handledarutbildning och utbildningen för
språk-, läs- och skrivutvecklare.
Vi fastnade särskilt för Ann S. Pihlgrens föreläsningar
och Malin kommer att mejla ut de powepoints som Ann S. Pihlgren använde i utbildningen
för språk-, läs- och
skrivutvecklare.
Marie Tanner, forskare vid Karlstads universitet, berättade
för nätverket om sin avhandling ”Lärarens
väg genom klassrummet”. Det hon fastnat för
är bänkinteraktionerna mellan läraren
och den enskilde eleven. Dessa interaktioner är ofta korta (1-2 minuter),
tidspressade och de hänvisar i hög grad hänvisar till gemensamma, tidigare
erfarenheter. En slutsats Marie drar av detta är att hur texter introducerats och följts
upp i helklass blir avgörande för kvalitén på bänkinteraktionerna. Man bör
till exempel tänka sig för både
en och två gånger innan man ”plockar
ut” elever i behov av särskilt stöd vid
gemensamma genomgångar.
Marie kunde också se att det hade betydelse om du var
den första eller den sista eleven som fick hjälp
med sin uppgift. Till den första eleven som frågade
ställde läraren mer öppna
frågor tills skillnad mot den sista eleven är
läraren ”gick rakt på sak”.
Michael Tengberg är också forskare i Karlstad och han har
undersökt validiteten och reliabiliteten på nationella
provets delprov i läsförståelse. Han visade att det inte alls är
säkert att provet mäter det vi avser att mäta.
En sammanfattning av det han berättade för oss kan du läsa i följande
artikel:
Preliminärt datum för nästa
träff är måndag 22 februari. Reservdatum är
23 eller 24 februari.
Då kommer vi att lägga
lite extra krut på spaningar så ”samla
på er” bra tips. Vi hann ”snudda”
vid Kulturrådets rapport av Jonas Andersson och Amanda Hartman, men tänker
tala mer om detta nästa gång. Vi behöver
också tala om bedömningsstädet för åk 1-3 och hur vi ska implementera det
samt kunskapskravet i läsning för åk 1. Det kommer att vara nya moduler
från Läslyftet igång och
vi kommer att ha fler erfarenheter med oss från handledarutbildningen och
utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare. Dessutom ska
vi utvärdera konferensen 3 februari samt blicka framåt
mot eventuellt nya utvecklingsmedel.
Närvarande:
Malin Granström,
Arvika
Ylva Säfström, Hagfors
Madelene Press, Sunne
Karin Eriksson, Kristinehamn
Åsa
Hallström,
Kristinehamn
Christer Karlsson, Säffle
Anna Börjesson,
Säffle
Marie Olsson, Grums
Elisabeth Savefjord, Grums
Cecilia Näslund,
Årjäng
Christel Ekelund, Torsby
Marlene Andersson, Hammarö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar