Om betyg och nationella prov

I nätverket har vi vid flera tillfällen talat om problemen med nationella prov och vi har även hört Michael Tengberg berätta om sin forskning på området. Därför vill jag tipsa om ett klipp med Pär Måhl där han redogör för kopplingen och diskrepansen mellan nationella proven och betygssättningen. Hans kritik handlar främst om att nationella proven fått för stor betydelse för betygen; nationella prov är enbart betygsstödjande, inte betygsgrundande (trots att Skolinspektionen antyder annat). Han förklarar också hur sammanvägningen av resultat till ett nationellt prov och sammanvägningen till ett betyg inte följer samma principer. Pär  tar upp fler aspekter t. ex. sambedömning och den här korta filmen på 13 minuter kan ge upphov till många och långa diskussioner i era kollegier. Se den här!

Inkludering går att förena med hög måluppfyllelse

Forskningsbaserat arbete utifrån gemensam tankestil, där inkludering är viktig del, har lett till den höga måluppfyllelsen för Nossebro skola i Essunga kommun i Västra Götaland. Detta enligt den första rapporteringen i en forskningsstudie av Elisabeth och Bengt Persson, båda vid Högskolan i Borås.

Skolan har på mycket kort tid, från att ha varit näst sämst i Sverige (2007), enligt Sveriges Kommuner och Landstings jämförelse, utvecklats till att bli en av Sveriges tio bästa skolor sett till måluppfyllelse. Detta har skett utan att skolan har tillförts mer resurser.

Viktiga faktorer för utveckling

Författarna lyfter fram flera viktiga faktorer som varit betydelsefulla för denna utveckling:

• Lärare och elever beskriver att de tänker på liknande sätt, de har liknande tankestil
• Ett forskningsbaserat arbetssätt
• Kollektiv kompetensuppbyggnad
• Optimering av kompetenser i arbetslag (dvs. kombinationen av kompetenser är viktig)
• Inkluderande arbete
• Små undervisningsgrupper lades ner
• Hög grad av dubbelbemanning vid lektioner (svenska, engelska och matematik)
• Gemensam struktur på lektioner
• Kollektiva samtal i klassrummet under auktoritativ ledning
• Lektioner ställs aldrig in
• Högt ställda förväntningar på elever
• Elevernas inställning till skolarbetet (vikten av att lägga ner tid och att prestera väl)
• Hög kamrattolerans mot olika tänkande och beteende
• Heterogenitet i elevgrupp ses som en resurs

läs mer

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

När en skola tar emot en nyanländ elev behöver skolan ta reda på vilka kunskaper eleven har med sig. Från den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatoriskt för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan att använda i det här arbetet.
läs mer

Nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1

Från och med höstterminen 2016 ska lärare i årskurs 1 bedöma sina elevers kunskaper mot ett nytt kunskapskrav i läsförståelse. Som stöd i arbetet finns ett bedömningsstöd som nu blir obligatoriskt att använda.

Det nya kunskapskravet gäller godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. I grundsärskolan finns inget nytt kunskapskrav. Kunskapskravet skrivs in i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan och specialskolan samt i svenska för döva och hörselskadade i specialskolan.

Bedömningsstöd blir obligatoriskt

Det finns två bedömningsstöd för att följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3: i läs- och skrivutveckling i svenska och i taluppfattning i matematik. Bedömningsstöden är ett stöd för lärare att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter att kunskapskraven. Bedömningsstödet kan även vara ett stöd i att uppmärksamma elever som har kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans.

Från 1 juli 2016 blir det obligatoriskt att använda bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling och matematik i årskurs 1.

Kunskapskrav för grundskolan

SVENSKA

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/kunskapskrav-lasforstaelse-ak1-1.249242?utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified

Högre seminarium CSL

Välkommen till högre seminarium i CSL, torsdagen den 21 april, 13-15 i 12A522. 13.00-13.30 presenterar Stig-Börje Asplund resultat från det CSL-finansierade projektet "Unga mäns läsning". 13.30-15.00 ventileras en kommande artikel av Michael Tengberg. Textunderlaget skickas ut separat. 

 

Vi vill också passa på att påminna om kommande seminarium.

Den 19 maj 13-15 i 12A522 presenterar Maria Larsson, licenciand i pedagogiskt arbete, ett kapitel ur sin kommande licuppsats med den preliminära titeln Nationellt läsprov på gymnasiet - svensklärare om washbackeffekt, kunskapsinnehåll och texturval i undervisningen.

 

Den 25 maj 13-15 i 3D512a, presenterar Christina Olin-Scheller och Marie Tanner, samt Yvonne Liljeqvist, Jorryt van Bommeln och Christina Olin-Scheller sina respektive VR-projekt Uppkopplade klassrum och Fortbildning på Facebook.

 

Den 13 maj, 13-15, anordnar vi en workshop tillsammans med VIDA-seminariet om videoanalys. Inbjudna gäster är Kirsti Klette, Oslo universitet och Anna Slotte, Helsingfors universitet. OBS! Anmälan till christina.olin-scheller@kau.se, senast 6 maj.

Rapport om utveckingen av svensk skola

SNS Utbildningskommission är ett flerårigt forskningsprogram som startade 2011 med fokus på den övergripande frågan hur Sverige kan stärkas som kunskapsnation. Den intressanta rapporten som avslutar forskningsprogrammet är skriven av Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Själv fastnade jag särskilt på kapitel 5 som handlar om betygen. Rapportens sammanfattning innehåller förklaringar till resultatförsämringen och förslag på åtgärder både gällande villkoren för det dagliga skolarbetet och för skolans yttre villkor.
Läs rapporten!

Det finns också en debattartikel i SvD där åtgärder som att förändra lärarlegitimationerna, betygssystemet och att bromsa marknadiseringen av skolan förs fram.

Utredning av nationella prov

Färre nationella prov, en digitalisering och en rättning som sker externt. Det är några av de stora förslagen som presenterades när utredningen om nationella proven lämnades över till regeringen.

Utredningen har bland annat lett till ett förslag om att man bör minska antalet prov. Förslaget som presenterades innebar ett system i tre delar: nationella prov, nationella bedömningsstöd samt nationell kunskapsutvärdering.

I utredningen föreslog man dessutom att minska antalet obligatoriska prov i vissa årskurser och att digitala nationella prov ska genomföras fullt ut först 2022

Utredarens förslag:

Årskurs 3: Obligatoriska nationella bedömningsstöd ersätter nationella proven. Syftet ska vara diagnostiskt.
Årskurs 6: Engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk.
Nationella proven i NO- och SO-ämnen bör fortsatta vara betygsstödjande frivilliga nationella bedömningsstöd.  
Årskurs 9: Engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk.
Nationella proven i NO- och SO-ämnen bör ersättas med betygsstödjande frivilliga nationella bedömningsstöd.  

http://skolvarlden.se/artiklar/regeringen-vill-minska-antalet-nationella-prov