Vi inledde med en runda och konstaterade återigen att språk-, läs- och skrivutvecklares förutsättningar ser väldigt olika ut. Till nätverket är också förstelärare med inriktning språk, läs och skriv välkomna. Trots olika förutsättningar och inriktningar är vi överens om mycket.
Inför kommande Läslyft är vi helt överens om att det inte får blir ett "smörgåsbord", utan istället en fördjupad kunskap som verkligen gör avtryck på undervisningen. Vi vill inte ha fristående moduler som man kan göra lite hur som helst med utan vi vill ha en helhetssyn. Läslyftet bör har en röd tråd genom alla moduler. Det behöver finnas en övergripande och inledande teoridel och modulerna kanske t.o.m. ska göras i viss ordning?
Även om fokus verkar vara läsförståelse så är det viktigt att inte glömma bort samtala och skriva, och integrationen av dessa i meningsfulla sammanhang, så att det inte blir isolerad färdighetsträning utan någon djupare mening. Läsa, skriva och samtala är inte mål utan medel!
Inte bara organisationen av modulerna är viktiga utan även av det kollegiala lärande. Handledaren ska ha tid och mandat att genomföra detta och vara extra kunnig (t.ex. en kommunövergripande språk-, läs- och skrivutvecklare eller förstelärare i svenska).
I Värmland har vi mycket goda erfarenheter av Skolverksprojektet”Vilka elever kommer till vår skola?”. Att låta forskare leda språkutvecklare som i sin tur samlade lärare fungerade utmärkt. Ett vetenskapligt arbetssätt tillämpades samtidigt som konkreta uppgifter utfördes i klassrummet. Både forskarens och lärarens profession utnyttjades och lärares undervisning blev en gemensam angelägenhet.
Alla lärare kommer inte att kunna delta i Läslyftet (tyvärr), men det är ändå viktigt att sakprosa och NO/SO-lärare inkluderas. Språkets roll i alla ämne bör ingå i den inledande teoridelen och vara gemensam för alla deltagande lärare. Olika modeller och tankesätt som t.ex. sokratiska samtal cirkelmodellen eller formativ bedömning bör ingå som i en gemensam kunskapssyn. Likaså betydelsen av motivation, inspiration och "lust". Sedan kan man använda olika moduler beroende på ämne och ämnesspecifika texter.
Att välja deltagande forskare är en grannlaga uppgift. Hen ska ha något att tillföra. Inom ramen för Läslyftet bör man ha tagit ställning till vilken forskning som är relevant och som lärare ska använda. Det får inte bli så att det blir en arena för olika forskare att "visa upp sig".
Förslag på forskare:
Körling (motivation, hitta eleverna)
Liberg (grundläggande)
Barbro Westlund
Veronica Grönte-pennvässaren (maketemetoden), explicit skrivundervisning
Anna Kaya- flerspråkighet
Ann-Marie Körling, inspirera
Caroline Liberg, grundläggande basmodul från början
Christian Lundahl, bedömning
Gibbons- genrepedagogik
Mest tid lade vi på Läslyftet, men vi diskuterade även Språket på väg och konstaterade att ingen i nätverket hade "goda exempel" på hur detta material används utan det verkar vara svårt att integrera i undervisning och bedömning.
Nästa möte bestämdes till vecka 4 eller 5 (inte måndag eller fredag). Då ska vi koncentrera oss på Reading to Learn och Malin kollar om Veronica Grönte har tid och lust att besöka oss.
Efter dessa intressanta samtal gick de flesta v oss vidare till ett seminarie. Anna Lyngfeldt, gästforskare inom CSL, presenterade sin och en planerad artikel med rubriken "Reading in your first and second lanugage. On the use of prior knowledge when processing ficitonal texts at school", .
Närvarande:
Malin Granström, Arvika
Katarina Pontelius, Arvika
Anne Ellström, Karlstad
Gerd Widing, Säffle
Solveig Hedlund, Storfors
Agneta Davidsson, Torsby
Christel Ekelund, Torsby
Marie Olsson, Grums
Elisabeth Savefjord, Grums
Kristina Axelsson, Kil
Agneta Moberg, Degerfors
Marlene Andersson, Hammarö
Katarina Hellund Eriksson, Filipstad
Mona-Lena Olsson, Eda
Cecilia Näslund, Årjäng
Pia Lundström, Karlskoga
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar