Kan skönlitteratur i undervisningen bidra till etisk kompetens?

Kan skönlitteratur i undervisningen bidra till etisk kompetens? Jo, det kan den enligt forskningen.


Ett rikare språk, en rikare föreställningsvärld, gör en mer nyanserad förståelse och tolkning möjlig, t.ex. om de alternativ och möjligheter som står oss och därmed våra medmänniskor till buds. De perspektiv och möjligheter som kan komma till uttryck beror emellertid inte enbart på våra språkliga repertoarer utan också på de sammanhang där vi för våra samtal. Elevers möjliga utveckling i etik beror naturligtvis inte bara på de språkliga repertoarer som de bl.a. med hjälp av skönlitteratur får tillgång till utan i hög grad också på de det ”klassrumsklimat” där dessa etiska samtal tar form (Osbeck & Lied, 2012).


Läs mer på Skolverket här.

Adrienne Gear

Adrienne Gear är verksam lärare i Vancouver, Kanada, där hon även arbetar som lärarutbildare och
skolutvecklare. Hennes böcker används av många lärare i Vancouver, British Columbia (BC) för att arbeta strukturerat med strategier för läsförståelse. Hon har nu varit i Sverige och föreläst och hennes föreläsning kan ni se här. Se vilka böcker hon skrivit kan ni göra här.

”Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus”

Med något års mellanrum anordnas en nordisk konferens i ämnet barn- och ungdomslitteratur av de nordiska barnboksinstituten. 2016 års konferens, ”Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus”, äger rum på Svenska barnboksinstitutet i Stockholm den 29 augusti-1 september 2016. Temat är bildens betydelse och roll i den nordiska barn- och ungdomslitteraturen.

Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus arrangeras av Svenska barnboksinstitutet i Sverige i samarbete med Norsk barnebokinstitutt i Norge och Center for Børnelitteratur i Danmark. Konferensspråket är huvudsakligen skandinaviska.

http://www.nordiskforskarkonferens.se/

Högre seminarium

Vidarebefordrar en inbjudan från Björn Bihl om ett seminarium i svenska språket.

Kära vänner!

Det har återigen blivit dags för ett högre seminarium i svenska som
andraspråk/svenska språket. Denna gång gästas vi av Monica Axelsson som
är professor i tvåspråkighetsforskning med inriktning på svenska som
andraspråk vid Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet.
Hennes forskning har fokus på flerspråkiga barns språkutveckling och
lärande i förskola och skola.

Monica kommer att tala under rubriken Nyanlända elevers integrering och
lärande – centrala faktorer ur ett språkdidaktiskt perspektiv. Abstraket
ser ut som följer:

I föreläsningen presenteras forskning om kommuners och skolors organisation
för mottagande och integrering av nyanlända elever i Sverige. Utifrån
skolans sociala och pedagogiska sammanhang presenteras hur de
organisatoriska och pedagogiska modeller som tillämpas i undersökningens
tre fokuskommuner och skolor påverkar elevernas språk- och
kunskapsutveckling, sociala relationer och skolprestationer. Resultaten
från den egna forskningen ställs i relation till rön som framkommit vid
andra organisationsformer för mottagande. Vidare problematiseras de
lärarkompetenser som är centrala för olika mottagningsformer och
samarbeten mellan lärare som undervisar nyanlända elever.

Seminariet äger rum den 2 maj klockan 13-15 i sal 11B252. Efteråt
postseminarium.

Hjärtligt välkomna/Björn

Om betyg och nationella prov

I nätverket har vi vid flera tillfällen talat om problemen med nationella prov och vi har även hört Michael Tengberg berätta om sin forskning på området. Därför vill jag tipsa om ett klipp med Pär Måhl där han redogör för kopplingen och diskrepansen mellan nationella proven och betygssättningen. Hans kritik handlar främst om att nationella proven fått för stor betydelse för betygen; nationella prov är enbart betygsstödjande, inte betygsgrundande (trots att Skolinspektionen antyder annat). Han förklarar också hur sammanvägningen av resultat till ett nationellt prov och sammanvägningen till ett betyg inte följer samma principer. Pär  tar upp fler aspekter t. ex. sambedömning och den här korta filmen på 13 minuter kan ge upphov till många och långa diskussioner i era kollegier. Se den här!

Inkludering går att förena med hög måluppfyllelse

Forskningsbaserat arbete utifrån gemensam tankestil, där inkludering är viktig del, har lett till den höga måluppfyllelsen för Nossebro skola i Essunga kommun i Västra Götaland. Detta enligt den första rapporteringen i en forskningsstudie av Elisabeth och Bengt Persson, båda vid Högskolan i Borås.

Skolan har på mycket kort tid, från att ha varit näst sämst i Sverige (2007), enligt Sveriges Kommuner och Landstings jämförelse, utvecklats till att bli en av Sveriges tio bästa skolor sett till måluppfyllelse. Detta har skett utan att skolan har tillförts mer resurser.

Viktiga faktorer för utveckling

Författarna lyfter fram flera viktiga faktorer som varit betydelsefulla för denna utveckling:

• Lärare och elever beskriver att de tänker på liknande sätt, de har liknande tankestil
• Ett forskningsbaserat arbetssätt
• Kollektiv kompetensuppbyggnad
• Optimering av kompetenser i arbetslag (dvs. kombinationen av kompetenser är viktig)
• Inkluderande arbete
• Små undervisningsgrupper lades ner
• Hög grad av dubbelbemanning vid lektioner (svenska, engelska och matematik)
• Gemensam struktur på lektioner
• Kollektiva samtal i klassrummet under auktoritativ ledning
• Lektioner ställs aldrig in
• Högt ställda förväntningar på elever
• Elevernas inställning till skolarbetet (vikten av att lägga ner tid och att prestera väl)
• Hög kamrattolerans mot olika tänkande och beteende
• Heterogenitet i elevgrupp ses som en resurs

läs mer

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

När en skola tar emot en nyanländ elev behöver skolan ta reda på vilka kunskaper eleven har med sig. Från den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatoriskt för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan att använda i det här arbetet.
läs mer