Vilka elever kommer till vår skola?

Ulrika Clewemar, Sunne, har nedan återgivit uppstartskonferensen för skolverksprojektet Vilka elever kommer till vår skola?

Tack för det, Ulrika!



Vilka elever kommer till vår skola? Språk, lärande och identitet i svenskundervisning

Uppstartskonferens 8 november 2011, Rival, Stockholm

Erica Jonvallen, NCS, Skolverket inledde
Projektet är till för att vi ska få upp ögonen för möjligheterna i punkten där elevernas erfarenheter och undervisningen möts.

27 kommuner, 39 grupper, över 257 lärare och 5 forskare deltar i projektet. Som är till för att
• stimulera elevers språk-, läs- och skrivutveckling
• man sett att svenska elever har försämrade resultat i läsförståelse (bl a PISA, PEARLS)
• det finns en skillnad mellan pojkar och flickor i resultaten
• läsande och skrivande är en förutsättning för lärande i andra ämnen

Skolverket vill att den bästa kunskap som finns ska användas för att vända trenden. Vi ska vända blicken från brister hos eleverna/i elevernas kunskaper till utformning av och möjligheter i undervisningen. Allt för att få undervisningskvalitet.

Mia Heikkilä, som varit med i DEJA – delegationen för jämställdhet i skolan pratade om
Jämställdhet i skolan i relation till svenskämnet
Delegationen har skrivit ett betänkande som heter Flickor, pojkar, individer (SOU 2010:99). De har dessutom skrivit flera rapporter under andra rubriker t ex Psykisk hälsa (Maria Westling Senori) och Läsning.

Jämställdhet är inget som finns bara för att man arbetat upp den inom något område; jämställdhet måste åter- och övervinnas om och om igen i nya generationer och samhällen. Jämställdhet skapas genom det sätt vi dagligen möter elever. Det är inte bara en värdegrundsfråga utan ett medvetet sätt att handla/vara.

Delegationen för jämställdhet i skolan har sett att kränkningar av kön och sexuell läggning sker i större utsträckning och har en större grogrund i könssegregerade miljöer. Man har också upptäckt att insatser med särskilt stöd ges mer till högljudda pojkar än till tysta flickor fastän det längst ner på skalan av elevernas kunskaper i svenska finns en liten grupp flickor som har det allra svårast. Detta kräver annorlunda tankar om undervisningsorganisation i skolorna.
Svenskämnet är det ämne som efter bild, har störst skillnader i betyg mellan pojkar och flickor; pojkarna har svårare än flickorna och ett sämre betyg, bortsett från den lilla grupp av flickor som har oerhörda problem och ligger allra längst ner i betygsskalan.

”Jämställdhet i skolan råder när flickor och pojkar har samma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen.”
Mia Heikkilä uppmanar alla att ta upp detta med eleverna. De har koll på vad som skiljer pojkar och flickor. Om man vågar kasta sig in i diskussioner med eleverna ger de ny input och viktiga kunskaper om och vinklingar av problemet med jämställdhet.

Systematisk jämställdhetsundervisning behövs!
Jämställdhet i skolan – vad är det?
• Det är ett komplext område
• Det finns en rad olika delar inom området
• Jämställdhet skär genom alla skolans ämnen
• För att få jämställdhet i skolan krävs en kontinuerlig didaktisk reflektion (lägg ambitionerna på en lagom hög nivå!)
• Språkanvändningen är central för att uppnå jämställdhet – det gäller lärarens språk, texter som används, elevernas språkbruk; ”negativ” språkanvändning kan förekomma och gå igenom lite för enkelt utan kommentarer från de vuxna
Språkrådet har en skrift som heter Jämställt språk och som rekommenderas.

Slutsatser från delegationen kring jämställdhet i skolan
• Använd systematiskt jämställdhetsarbete
• Integrera jämställdhetsarbetet med ämnesinnehållet och ämnesundervisningen (inte frilagt från annan undervisning)
• Det finns inte några särskilda förslag kring ”pojkproblemet” – detta har analyserats som en del av en större problematik
• Ledning och rektor bör ta ett större ansvar
• Lärarens egen reflektion är viktig (Hur bemöter jag mina elever? Hur gör jag gentemot flickor och pojkar? – Det går inte att se bortom kön! Tror jag det så har jag ett problem! Man får pröva sig fram och tillåta sig att göra misstag.)

Hur kan man börja arbetet med jämställdhet i skolan?
• Se över könsfördelningen i organ, klasser och lärarlag
• Titta tillbaka på/analysera betygsunderlag i olika ämnen (Hur kommer det sig att det ser ut som det gör? Vad gör vi åt det?)
• Gå igenom undervisningsmaterial, läroböcker och Internetanvändning för att se hur jämställdhet skildras där
• Vad finns det för former av kränkningar?
• Se över jargong, attityder och förväntningar
• Fundera över det pedagogiska arbetssättet
• Föräldrar och kommunikationen med dem är viktig
miahelenah@hotmail.com 0707 15 61 26

Kjell Ahlgren, Skolinspektionen berättade om
Kvalitetsgranskning för en bättre skola
Kvalitetsgranskningen skiljer sig från skolinspektionens ”vanliga” granskningar eftersom den också ska utmynna i goda exempel. Frågor som ställs är: Är det här bra för eleverna? Gör detta att eleverna når målen bättre? Bidrar det till att utveckla verksamheten? Exempel på företeelser som tagits upp av skolinspektionen och sedan lyfts fram av politiker, som viktiga kunskapskällor, är skolbiblioteken och IT-användningen i skolan.

Forskare knyts till skolinspektionen för att hjälpa till att ställa rätt frågor och att göra det möjligt för inspektörerna att få en samsyn och så lika bedömningar som möjligt. Bo Sundblad som arbetat länge med LUS, har ny forskning kring höga LUS-värden och prestationer i andra ämnen. Hans slutsatser är att med god läsförståelse (högt LUS) ligger också eleven högt i betyg i andra ämnen än svenska. (Se Bo Sundblads hemsida)
På www.skolinspektionen.se finns litteraturöversikter om olika ämnen, skrivna efter kvalitetsgranskningar. En nationell rapport där svenskämnet ingår är Läsprocessen i svenska och naturkunskap år 4-6. Skolverket har en skrift som heter Planering, genomförande och utvärdering av undervisningen där det framgår att syfte, mål och bedömning behöver göras tydligt för eleverna för att deras kunskaper ska växa så långt det är möjligt.

Jonas Qvarsebo, historikprofessor från Malmö Högskola föreläste om
Barndomens förändrade innebörder – några samtidshistoriska linjer
Samtidshistorien går från 1950-talet och till nutid. I tre delar förklarade Jonas Qvarsebo hur utvecklingen av barndom och ungdomstid förändrats ganska radikalt på en i utvecklingssammanhang, kort tid.

Familjen och hemmet
• Kärnfamiljen har gått tillbaka och singelfamiljen är vanligare (barn lever med sin singelmamma; bara 9 % lever med en singelpappa). Äktenskapen minskar, samboförhållanden ökar men håller under kortare tid än ett äktenskap. Ungefär 60 % av alla svenska 16-åringar, lever idag med sina biologiska föräldrar.
• Familjen har blivit mindre; 2 barn är normen
• Barndomen levs på offentliga institutioner (skolor, förskolor, fritidshem) samtidigt som barn ska ta ett större ansvar för sina studier t ex, sker en utsträckning av ungdomstiden med ett ansvarslöst förhållningssätt ända upp i 30-40-årsåldern. Det blir en konflikt mellan ansvar och oansvar. Åldern räknas inte längre efter den biologiska åldern utan konstrueras socialt.
• Barnen har en ny roll inom familjen. Barnet är i centrum; det spenderas mycket pengar på barnen. PR-mässigt finns en ny kundgrupp med PR som vänder sig direkt till barnen med en ny barnkultur på agendan. Barnen har mer att säga till om och fostras in i en individualitet.

Utbildning
Utbildningen börjar för många barn redan vid 1 år och fortsätter länge.
• Utbildningens stora betydelse och stora valmöjligheter påverkar barndomen och barndomens längd. Det ”livslånga lärandet” man talar om idag är en skillnad mot förr då man gick sina år i grundskolan och motsvarande och sedan var vuxen och kom ut i förvärvslivet. Utbildningen är idag en produkt/vara och det finns en stor konkurrens/ett stort utbud genom friskolor och speciella gymnasieutbildningar.
• Det är mer test och bedömningar. Man ska lyckas väl med sin skolgång och sitt liv. Detaljer stör bemötandet från skolan och kvaliteten utvärderas mer än ger upphov till kvalitet.
• Föräldrar som extralärare i den nya skolans många läxtillfällen och läroplanernas förväntan att föräldrarna ska ta del av barnens skolgång. Detta gör att samhällets klasskillnader cementeras och reproduceras!
• Flickors resultat som är bättre än pojkars; tyder det på att det finns en kvinnlig skolkod (se på könsfördelningen i lärarkåren!)? Den inre polisen hos flickor inplanteras tidigt!
Det finns en korseld av val och valmöjligheter, det sociala arvet och tester/granskning/bedömning gör att vi får snävare normalitetsgränser (och fler neuropsykiatriska diagnoser). Allt detta pågår inom ramen för skolan för att generera mer pengar.

Fritiden
• Fritiden är mer privatiserad än tidigare. Den har gått från gatan till det egna rummet. Det finns färre ”anonyma ytor” i det risksamhälle vi har där barnen skyddas mer än förr. Tidigare cyklade man själv och spelade man fotboll. Idag organiseras fritidssysselsättningar med professionellt folk. Socialstyrelsen har till och med rekommenderat att barn ska ha 2-3 fritidssysselsättningar! Fritiden har gått från offentliga utrymmen (gatan) via familjens gemensamma rum (vardagsrum) till barnens rum. Det har medfört mer ensamhet i utövandet av fritidssysslor – tv, dator och ett virtuellt liv. Mediekonsumtionen går samma väg; från bio med kompisar till tv med familjen till tv i det egna rummet. Idag går man på bio med en vuxen.
• Det är mer pengar i omlopp
• Tidigare sexualdebut och drogdebut
Barnens och ungdomarnas liv är ensammare än tidigare, ensamt och socialt i det virtuella. Den mer sociala fritiden är organiserad och professionell.

Carina Fast, Uppsala universitet föreläste om
Elevnära texter – hur fixar vi det?
Carina Fast berättade om sin forskning och hur man kan förstå Literacy events (läs- och skrivsituationer men det är mer än det; en upplevelse av dessa och den kunskap man tar med sig genom vardagens läs- och skrivsituationer). Hon visade listor över vad barn i 4-7-årsåldern hade mött för Literacy events i förskoleåldern och hur detta användes (läs inte användes) när de kom till skolan. Ett exempel var onomatopoetiska uttryck (susa, knarra osv ”ljudhärmande ord”) i exempelvis serier.

Den franske psykologen Pierre Bourdeau har ett uttryck ”habitus” som innebär det man har med sig eller i vardagen det man har nytta av. Habitus är det barnen har fått med sig från sina literacy events i förskoletiden. Det är där de skulle behöva mötas i skolstarten.

Carina Fast saknar dem som uttrycker att det är en rikedom för barnen (med två språk) och för Sverige att de kan flera språk. Detta borde lyftas fram mer i flerspråkiga klasser!

I Girls, social life and literacy (Jones, 2006) tas det viktiga med att möta barnen i deras habitus upp. Vad kan eleverna i klassen om läsande och skrivande? Vad gör läsning och skrivande med deras värld? I ett meningsfullt sammanhang, när elevernas intressen tas med och med kunskap om texternas innehåll kan eleverna formulera frågor till texten och få ett större flyt i läsningen. De får en större läsförmåga!

Vi behöver bli medvetna om vilka texter som ligger eleverna nära. Carina Fast tog ett exempel med början hos Sylvia Ashton Warner, på 1950-talet i Auckland. Hon undervisade maoriska barn och skrev egna texter som passade dem. Detta berättade hon om i sin bok Teacher, som förbjöds i Australien, men som redan hade nått USA. Där togs hennes idéer om hand av Pablo Freire som undervisade i Brasilien och myntade begreppet ”read the word and the world”. Ulrika Leimar med Läsning på talets grund, spann vidare på temat elevnära texter. Hon visade att det i vissa lägen är lättare för ett barn att läsa ”ishockey” än ”os”. Ett annat uttryck ”motivated sign” (Kress, 1997) kom till om vikten av att barnen får skriva om det som intresserar och berör.

Det elevnära kan komma i det svåra. Det är dumt att undvika vissa samtal och diskussioner med eleverna för att man är rädd för vad det ska utmynna i; det kan vara moroten som behövs för att komma vidare i sitt språkande.

”Svenskämnet ska handla om jaget och världen” har Jan Tavelius sagt. Vi fick sedan ett exempel på hur något som är nära och berör, kan göra att eleverna skriver mer än de hade trott att de skulle vilja själva. Det var klass 9d i, Surahammar som fick i uppgift av sin lärare Peter Håkansson att skriva en dagbok. Den blev så bra att de tryckte den under titeln Boken om våra liv. En dagbok om det som egentligen hände 1992. Boken visar tydligt för eleverna deras livsmönster och deras språkförändring under året.

Street är en annan forskare som skrivit om elevnära texter t ex 2001. Där tas också upp om språkets formsida och om den behöver undervisning eller kan uppstå automatiskt.
carina.fast@comhem.se

Gunilla Molloy, Stockholms universitet berättade sedan om sin forskning och sitt arbete i en högstadieklass under rubriken
Det finns en Pelle i varje klass
Gunilla Molloy har skrivit flera böcker om svenskämnet och språkarbete. När pojkar läser och skriver är en av dem. På framsidan är en bild av en pojke som ligger med huvudet på bänken över en bok. Gunilla Molloy drog paralleller till Jonas Qvarsebos forskning och konstaterade att skoltrötthet eller snarare en motvilja mot skolan och skolkunskaper, som tidigare inte spelade så stor roll, för man fick i alla fall ett jobb när skolan var över. Den attityd att skolkunskaper är värdelösa, finns ännu hos många pojkar och visar sig i ett blaserat beteende.

Molloy berättade om hur hon i en klass tog Sandor slash Ida av Sara Kadefors och bad eleverna skriva om boken. Pelle skrev då en mycket bra argumenterande text med ett oerhört negativt innehåll gentemot läsning av böcker. Molloy vände detta till något positivt för att låta eleven få veta det han var bra på istället för det omvända. Molloy uttryckte dessutom att det var positivt att han verkligen löst uppgiften som hon bett honom om och att hon fick veta något om vad han tyckte. Detta var ett exempel på hur vi behöver få nya glasögon och se det eleverna kan och inte tvärtom!

Även Molloy hänvisade till Street som har sagt att literacy är en social aktivitet. Hemmets och skolans ståndpunkter sammanfaller inte alltid. Hemmen värderar literacy olika mycket och detta skapar maktförhållanden som kan vara svåra att bryta. Olika kulturer och olika grupper har olika literacy. I en grupp sammanförs deras erfarenheter och man får en gemensam historia. Texter värderas olika beroende på kulturella frågor och genom gruppens gemensamma utgångspunkt tar man ställning för och emot någon eller något – även litterärt.

I skolan är det viktigt att tänka på hur jag får reda på hur mina elever ser på läsande och skrivande. I vilka textvärldar rör sig eleverna? Hur kan jag ta reda på det? Hur kan jag synliggöra och möta deras kunskaper?
Det finns en bok som heter Literacy som är läsvärd.

Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Karlstad Universitet föreläste om
Metoder för att undersöka förförståelse och iscensätta undervisning
Undervisningen måste ske i elevernas/studenternas tjänst. Tillsammans med Christina Olin Scheller har Ingrid skrivit Fiktionsförståelse i skolan (2011). Den utgår från forskningscirklar där man producerar kunskap tillsammans samtidigt som man upptäcker specialiserad (lärarnas) och vardaglig (elevernas) kunskap. Viveca Hetmar (1996) och Ola Halldén har skrivit om lärarnas ämnesförståelse respektive elevernas ämnesförståelse som tyvärr ofta inte möts därför att man inte som lärare är medveten om att det är nödvändigt att ta reda på vad eleverna förstår.

Formativ bedömning bl a skrivet om av Hattie och Timberley 2007 tar upp detta och ställer frågorna som eleverna och lärarna behöver veta svaret på:
• Vart ska vi?
• Var finns eleven?
• Hur tar vi oss mot målet?
Integrerad, tydligt artikulerad och förstådd bedömning leder till hög måluppfyllelse (Langer). Langer refererar till nya skolor och traditionella skolor när hon analyserar vad som gör att eleverna klarar nationella prov så olika bra.

Begrepp och att tala om samma betydelse av begrepp är viktigt. Vi behöver konnotationer (innebörd hos en språklig term) och inte eget tyckande om vad begreppen står för. Samtal och diskussioner leder till en större samstämmighet.

Frågan ställdes om vad som menas med att en berättelse har en början, en mitt och ett slut. Hur kommer parallellhandling som är inskriven i kursplanen i svenska in i det? Hur kan vi undervisa om narratologin i en berättelse?
Borgström & Yassin (2009) har skrivit om bedömningen av äp3 i svenska.

Läs- och skrivbiografier (kan vara en hjälp för undervisningen och att veta var eleverna finns)
• Vem ser sig som läsare och skriver?
• Var och vad läser och skriver eleverna?
• Man får en bred textuppfattning – både tryckt text och multimodal text bör efterfrågas
• Man kan få textlivsberättelser och textlivshistorier
• Det ger en inventering och analys av repertoarer, preferenser och vanor (McCormick) åter igen kommer elevernas habitus in.

Eleverna behöver hjälp att arbetsläsa en text – det behövs undervisning om detta!

Erica Jonvallen avslutade sedan med att gå igenom hur uttrycket ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” som finns med i den nya skollagen definieras.

Vetenskaplig grund
• En evidensbaserad praktik (med om möjligt kontrollgrupper)
• Generaliserbara slutsatser från stora undersökningar
• Val av vetenskapliga metoder och arbetssätt

Beprövad erfarenhet
• Något mer än ”bara” erfarenhet. Den är prövad, dokumenterad och genererad under en lång tidsperiod och av många. Det finns etiska principer bakom och går att ta del av för många genom dokumentationens tillgänglighet.
• Man har prövat tillsammans.
• Det går att generalisera kunskaperna man fått.

I Lgr11 står följande om en likvärdig utbildning:
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i eleverna bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (s.8).
Det gör att ingen undervisning kan försiggå utan att pedagogen har satt sig in i och använder sig av kapitel 1 och 2 i Lgr11.
Vad ska vi göra under projektets gång?
• Vårt arbete ska dokumenteras som en liten arbetsplan, vilken ska kunna följas över tid.
• Det ska finnas reflektioner, funderingar och tankar med. Lite som dokumentationen i räknehändelserna?! (Vad har du gjort? Berätta vad lektionen gick ut på Hur har du gjort? Beskriv arbetet mer ingående, detaljer kring förutsättningarna och genomförandet. Vad lärde sig eleverna? Hur kan jag se vad eleverna lärt sig? Egna tankar och reflektioner kring ditt arbete under lektionen)
• Arbetet ska presenteras i en PP där våra frågor, hur vi gjort, hur det blev och vad vi tänkte kommer med.