Vi hittade en skillnad mellan vad eleverna läser i skolan
och vad de läser på fritiden i vår undersökning.
Eleverna i F-1 säger att de läser
böcker, matteböcker, Nalle Puh, bibeln och på bilder hemma. I skolan säger flickorna
att de läser ord och bilder och pojkarna uppger att de inte läser alls. Genom
svaren på frågorna såg vi också att man överlag inte pratade så mycket om
texter och om vad böcker handlar om. Eleverna i F-klass svarade att man inte
pratar om texter och eleverna i åk 1 pratade ibland om texter. Eleverna i 2-3:an svarade att fröken pratar
om texter. Enligt lärarna pratar man om
texter vid högläsning eftersom det kan komma frågor på ord som eleverna inte
vet vad de betyder. Ibland kan man prata
om bilder i storbok (en bok som är extra
stor i formatet, stor bild och med endast få textrader) och då pratar man t.ex.
om hur många ”Albin” du kan hitta i boken, varför Albin stavas med stor bokstav
etc. Enligt PIRLS 2006 (Skolverket, 2007) sjunker de svenska resultaten i
läsning och framförallt i läsförståelse. Vi anser därför att läsförståelse är
ett prioriterat område där vi behöver öka både våra och elevernas kunskaper. Med hjälp av projektets olika frågor
resulterade i att vi valde att arbeta med reciprocal teaching (RT-metoden),
(Westlund, 2011). Den bygger på en ömsesidighet mellan läraren och eleverna.
Fyra huvudstrategier för läsning används och dessa är:
• Att
förutspå handlingen/ställa hypoteser (spåkulan)
• Sammanfatta
texten med egna ord (Cowboy-Jim – lasso)
Efter varje metod har en kort utvärdering gjorts för att se
vilka kunskaper om metoden som eleverna har tillägnat sig. Vi har även ställt
ytterligare två frågor till eleverna vid utvärderingen och dessa är: Vad händer i huvudet när man läser? Vad
händer i kroppen när man läser? Både elevsvaren och våra diskussioner har visat
att läsning är något mycket fysiskt för mindre barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar