Elevers språk-, läs- och skrivutveckling

Att ställa frågor – och få svar

Utifrån grundfrågorna i Skolverksprojektet ”Vilka elever kommer till vår skola?” ...
Hur får jag veta hur mina elever ser på läsande och skrivande?
Vilka textvärldar rör sig mina elever i?
Hur får jag veta det?
Hur kan jag möta detta?
... ställdes utvecklingsfrågor till eleverna i årskurs 1-6 i en mindre skola i Sunne kommun.

Utvecklingsfrågorna handlade om läsande och skrivande.

Lyssnande, berättande, vad är text, var, när, varför och med vem man läser och skriver fanns också med. Frågorna gav svar på hur skillnaderna – det så kallade glappet – var mellan lärarnas förståelse för och tolkning av begrepp jämfört med elevernas. Det fanns svar som överensstämde väl mellan lärare och
elever, exempelvis när de äldre eleverna uttryckte att det inte går att bortse från text – finns
det text så läses den vilket också lärarna sagt. Men det fanns också svar som visade att glappet
är stort mellan vad eleverna förstår och hur de tolkar vissa begrepp inom ämnet svenska och
hur lärarna förstår och tolkar samma begrepp. Lärarna tänkte till exempel att lyssnare är den
som får tankar och inre bilder, något som kräver koncentration och är en väg till läsande
genom högläsning. Eleverna såg lyssnandet som en för dem passiv roll. De uppfattar också att
de ska lyssna men inte att det nödvändigtvis är någon som ska lyssna på dem.
De kunskaper lärarna får genom att ta tiden att ställa frågorna och att samtala med eleverna
om deras funderingar, ligger till grund för hur arbetet vidare läggs upp. Om frågorna inte
ställts hade lärarna fortsatt använda begreppen med sin uppfattning om vad de innebär. Det
möte med eleverna som nu skett hade gått om intet.
Eleverna visade en uppfattning om att de inte är skribenter, vilket förvånade lärarna och
gjorde att de valde skrivande som fördjupning. Cirkelmodellen (Gibbons, 2010) som ett stöd
för skrivande och respons till klasskamrater (Skolverket, 2011b) valdes som verktyg och
metod att arbeta utifrån.